Donationer som inflyter på företagsledares konto har inte ansetts utgöra skattefria gåvor utan en skattepliktig inkomst i bolagets näringsverksamhet.
Betalning via donationsknappen utgör skattepliktig inkomst i X AB:s näringsverksamhet.
A är ägare till och verksam i X AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet består av att sända videor genom s.k. streaming i en kanal på internethemsidan Y. Videorna visar A när han spelar och kommenterar olika dataspel.
Y är en social plattform där spelare samlas för att titta på och prata om spel. Eftersom Y är reklamfinansierad är det gratis att se på de kanaler som sänds. Användare kan, mot ersättning, prenumerera och på så sätt lättare följa videomaterialet.
Domänen Y ägs av Z (…).
Det är X AB som är part i det civilrättsliga avtal med Z som reglerar bl.a. upphovsrättsliga frågor samt intäkternas fördelning. Avtalet tecknades i december 2014 mellan Z och A som vid denna tidpunkt bedrev enskild näringsverksamhet. Enligt uppgift i ansökan har X AB en kort tid därefter trätt in som part i A:s ställe.
X AB får ersättning från Z för kanalen i form av prenumerations- och reklamintäkter. X AB:s ersättning är beroende av antal tittare per månad. För 2015 uppgick ersättningen till ca (…) USD. Z betalar ersättningen till ett konto som tillhör bolaget.
I samma bild där kanalens videomaterial visas finns en internetlänk utformad som en knapp (donationsknappen). Genom donationsknappen ges tittarna möjlighet att skänka pengar i syfte att visa sin uppskattning för sändningen. (…)
Ett klick på donationsknappen leder tittaren vidare till en annan hemsida där man via betalningstjänsten Å kan föra över pengar. Det konto som överföringarna destineras till innehas av A. De flesta överföringar som görs avser mindre belopp, i storleksordningen 2–5 USD. Under 2015 uppgick överföringarna till ca (…) USD.
Möjligheten för X AB att lägga till en sådan internetlänk regleras inte i avtalet med Z på annat sätt än att den inte räknas upp i listan över förbjudet innehåll under ”Content Guidelines” (avsnitt 7.2 i avtalet jämförd med avtalets bilaga D). Internetlänkar med liknande funktion och utseende förekommer även i andra kanaler på Y.
X AB uppbär även sponsorintäkter från andra uppdragsgivare och, till en mindre del, intäkter från tävlingar och castings där bolaget också företräds av A. Under 2015 uppgick dessa intäkter sammantaget till i storleksordningen (…) USD.
X AB och A vill ha klarhet i om överföringar som sker genom donationsknappen är skattepliktig inkomst enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Om så är fallet vill de veta om inkomsten ska tas upp av X AB som inkomst av näringsverksamhet eller av A i inkomstslaget tjänst.
Sökandenas inställning är att överföringarna utgör gåvor som är skattefria enligt 8 kap. 2 §. Det är helt frivilligt att skänka pengar genom donationsknappen och bolaget lägger upp videor i kanalen oavsett om så sker eller ej. Det är därför inte fråga om s.k. remuneratoriska gåvor som kan anses som ersättning för utförda prestationer.
Om skatteplikt föreligger för överföringarna är deras uppfattning att inkomsterna ska hänföras till bolaget och därmed redovisas som inkomst av näringsverksamhet. Detta genom att de i så fall anses utgöra ersättning för av bolaget tillhandahållna tjänster.
Skatteverket anser att överföringar som görs genom donationsknappen utgör en av flera delar av den ersättning som bolaget erhåller för en tjänst som A utför för bolagets räkning. Ersättningen saknar karaktär av gåva då tittaren får en motprestation i form av en streamad video. Det är därmed fråga om inkomst i bolagets näringsverksamhet som är skattepliktig enligt 15 kap. 1 §.
Enligt 8 kap. 2 § är gåvor skattefria. En gåva kännetecknas av att en förmögenhetsöverföring sker frivilligt och att givaren med gåvoavsikt överför förmögenhet till gåvotagaren. Brister det i något av dessa rekvisit utgör förvärvet inte en gåva och omfattas inte av undantaget i paragrafen. Problem att dra gränsen mellan gåva och skattepliktig ersättning uppkommer vid en s.k. remuneratorisk gåva, dvs. gåva som grundas på att gåvotagaren gjort en insats för givaren, som denne vill belöna (se Lodin m. fl. Inkomstskatt del 1, 2015 s. 90).
Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas enligt 13 kap. 1 § inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Av 15 kap. 1 § framgår att ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.
Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § första stycket inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.
Frågan i ärendet är om frivilliga förmögenhetsöverföringar från personer som tar del av A:s videoframträdanden på Y är skattefria och om så ej är fallet, till vilket inkomstslag de ska hänföras.
För att besvara båda frågorna bör ställning först tas till vem som ska anses som mottagare av betalningarna, A personligen eller hans bolag X AB. Sökandenas uppfattning är att det är X AB som är mottagare av betalningarna.
A är ensam ägare till X AB och tillika bolagets ende anställde. Av uppgifterna i ärendet om hur bolagets verksamhet bedrivs framgår inte annat än att den sker självständigt och yrkesmässigt i förvärvssyfte. Rekvisiten för att näringsverksamhet föreligger enligt 13 kap. 1 § är därmed uppfyllda.
Det innebär att de inkomster som kommer X AB tillgodo, bl.a. med anledning av den verksamhet som bolaget tillhandahåller på Y, är hänförliga till näringsverksamheten. Bland inkomsterna ingår betalningar från personer som tar del av videotjänsterna. Det förhållandet att dessa inbetalningar sker frivilligt och till A:s personliga bankkonto medför inte någon annan bedömning.
Det nu sagda hindrar emellertid inte att inbetalningar i näringsverksamhet till aktiebolag eller enskilda näringsidkare i vissa situationer ändå är skattefria (jfr t.ex. HFD 2012 ref. 51och HFD 2014 ref. 21). I detta fall aktualiseras skattefriheten för gåvor i 8 kap. 2 §.
En gåva kännetecknas av att en förmögenhetsöverföring sker frivilligt och att givaren med gåvoavsikt överför förmögenhet till gåvotagaren. Då betalningar som sker via donationsknappen ostridigt är en direkt följd av de visningar som X AB tillhandahåller på Y, brister enligt Skatterättsnämndens uppfattning kravet på gåvoavsikt.
Betalningarna är därmed inte skattefria gåvor enligt 8 kap. 2 §.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Christina Eng, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Håkan Gustavsson (avvikande mening) deltagit.
Håkan Gustavsson är av avvikande mening och anför följande.
Betalningarna via donationsknappen sker till A:s personliga konto.
För att det ska vara fråga om en inkomst i X AB:s näringsverksamhet krävs det vid sådant förhållande att betalningarna utgör ersättning från utbetalaren för varor eller tjänster som bolaget har eller kommer att tillhandhålla.
X AB tillhandahåller tjänster genom att sända videor genom s.k. streaming i en kanal på internethemsidan Y.
De personer som vill ta del av tjänsterna kan göra detta antingen mot en prenumerationsavgift som betalas till Z eller genom att acceptera reklamavbrott. Någon skyldighet för dessa personer att använda donationsknappen finns inte och dessa betalningar görs således helt på frivillig grund.
Enligt avtalet med Z får X AB ersättning för kanalen i form av prenumerations- och reklamintäkter. X AB:s ersättning är beroende av antal tittare per månad. Det framgår inte av uppgifterna i ärendet att denna ersättning inte är marknadsmässig. X AB skulle också enligt uppgift i ansökan lägga upp videor på Y oberoende av donationerna.
Vidare har A och X AB, i samband med att bolaget inträtt i avtalet med Z, låtit A stå kvar som mottagare till donationerna. Sökandena har således inte heller själva gett något objektivt uttryck för att aktuella betalningar skulle anses utgöra ersättning för bolagets tjänster.
Mot bakgrund av det anförda ska betalningarna inte ingå i X AB:s näringsverksamhet utan utgöra en inkomst för A. Omständigheten att A är ensam ägare till bolaget medför inte någon annan bedömning.
Betalningarna sker med anledning av att bolaget tillhandahållit material på Y där A framträder. De har därför, i likhet med vad som gäller andra betalningar av drickskaraktär, inte föranletts av sådan gåvoavsikt som kännetecknar en skattefri gåva (8 kap. 2 §). Betalningarna ska därför beskattas i inkomstslaget tjänst.
Förhandsbeskedet borde ha utformats i enlighet härmed.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
