Tid och sätt för umgänge med underåriga barn i Sverige samt annan vistelsetid här har inte medfört väsentlig anknytning.
Fråga 1
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A flyttade under 2015 ut från Sverige och bosatte sig [i utlandet]. I samband med utflyttningen avvecklade han de flesta anknytningsfaktorerna till Sverige. Han har bl.a. likviderat ett helägt fåmansföretag där han var verksam som (…) och istället etablerat ett (…) bolag med motsvarande verksamhet.
Den enda anknytningsfaktor som A har kvar till Sverige är, utöver medborgarskapet, två minderåriga barn som han och hans f.d. hustru har gemensam vårdnad om. Barnen, födda 1999 och 2004, bor kvar hos modern i den tidigare gemensamma bostaden i Sverige. Bostaden, en hyresrätt, tillskiftades henne vid bodelningen i samband med äktenskapskillnaden.
A avser att utöva umgänge med barnen både i Sverige och [i utlandet]. I Sverige kommer umgänget att från den 1 januari 2016 ske under veckohelger, en gång per månad, från fredag till söndag. Eftersom A efter 2015 inte disponerar någon bostad i Sverige kommer han vid umgängestillfällena att korttidshyra boenden, alternativt bo på hotell eller i mindre omfattning låna boenden av vänner eller släktingar.
Den totala tiden för vistelse i Sverige kommer för A:s del inte överstiga 75 dagar, alternativt 60 dagar per år, då även inbegripet tid för att träffa annan släkt och vänner samt svenska kunder.
A vill veta om han efter den 1 januari 2016, till följd av umgänget med barnen och vistelsen i Sverige i övrigt, kommer att ha en sådan väsentlig anknytning hit att han betraktas som obegränsat skattskyldig för det fall den totala vistelsetiden inte överstiger 75 dagar (fråga 1), alternativt inte överstiger 60 dagar (fråga 2).
Parterna är ense om att A inte kan anses få väsentlig anknytning till Sverige vid vistelser här på sätt som anges i ansökan.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har sin familj här.
A och barnens mor har gemensam vårdnad om barnen. Den omständigheten i förening med att A avser att besöka Sverige för att umgås med barnen i den utsträckningen och på det sätt som angetts i ärendet kan inte anses ge en sådan anknytning hit att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr RÅ 2003 ref. 52).
Inte heller de tillkommande omständigheterna, att A är svensk medborgare och att han kommer att vistas i Sverige även för andra ändamål än umgänge med sina barn, så att vistelsen kommer att uppgå till totalt högst 75 dagar per år, innebär att han vid en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer anses få väsentlig anknytning till Sverige.
Med ett sådant svar på fråga 1 förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
