Tid och sätt för umgänge med underåriga barn i Sverige samt annan vistelsetid här har inte medfört väsentlig anknytning.
Fråga 1
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A flyttade under 2015 ut från Sverige och bosatte sig [i utlandet]. I samband med utflyttningen avvecklade han de flesta anknytningsfaktorerna till Sverige. Han har bl.a. likviderat ett helägt fåmansföretag där han var verksam som (…) och istället etablerat ett (…) bolag med motsvarande verksamhet.
Den enda anknytningsfaktor som A har kvar till Sverige är, utöver medborgarskapet, två minderåriga barn som han och hans f.d. hustru har gemensam vårdnad om. Barnen, födda 1999 och 2004, bor kvar hos modern i den tidigare gemensamma bostaden i Sverige. Bostaden, en hyresrätt, tillskiftades henne vid bodelningen i samband med äktenskapskillnaden.
A avser att utöva umgänge med barnen både i Sverige och [i utlandet]. I Sverige kommer umgänget att från den 1 januari 2016 ske under veckohelger, en gång per månad, från fredag till söndag. Eftersom A efter 2015 inte disponerar någon bostad i Sverige kommer han vid umgängestillfällena att korttidshyra boenden, alternativt bo på hotell eller i mindre omfattning låna boenden av vänner eller släktingar.
Den totala tiden för vistelse i Sverige kommer för A:s del inte överstiga 75 dagar, alternativt 60 dagar per år, då även inbegripet tid för att träffa annan släkt och vänner samt svenska kunder.
A vill veta om han efter den 1 januari 2016, till följd av umgänget med barnen och vistelsen i Sverige i övrigt, kommer att ha en sådan väsentlig anknytning hit att han betraktas som obegränsat skattskyldig för det fall den totala vistelsetiden inte överstiger 75 dagar (fråga 1), alternativt inte överstiger 60 dagar (fråga 2).
Parterna är ense om att A inte kan anses få väsentlig anknytning till Sverige vid vistelser här på sätt som anges i ansökan.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har sin familj här.
A och barnens mor har gemensam vårdnad om barnen. Den omständigheten i förening med att A avser att besöka Sverige för att umgås med barnen i den utsträckningen och på det sätt som angetts i ärendet kan inte anses ge en sådan anknytning hit att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr RÅ 2003 ref. 52).
Inte heller de tillkommande omständigheterna, att A är svensk medborgare och att han kommer att vistas i Sverige även för andra ändamål än umgänge med sina barn, så att vistelsen kommer att uppgå till totalt högst 75 dagar per år, innebär att han vid en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer anses få väsentlig anknytning till Sverige.
Med ett sådant svar på fråga 1 förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
En ideell förening, som tidigare var majoritetsägare i ett bolag, ska avvecklas och tillgångarna ska enligt stadgarna fördelas på personer som varit anställda i bolaget under en viss tidsperiod. Utbetalningen har ansetts utgöra inkomst av tjänst hos mottagaren.
En region avser att införskaffa och äga fordon för kollektivtrafik. Ett av regionen helägt bolag, som har i uppdrag att tillhandahålla kollektivtrafiken, ska vederlagsfritt få förfoga över fordonen. Förfogandet har inte ansetts utgöra driftbidrag.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
