Tid och sätt för umgänge med underåriga barn i Sverige samt annan vistelsetid här har inte medfört väsentlig anknytning.
Fråga 1
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A flyttade under 2015 ut från Sverige och bosatte sig [i utlandet]. I samband med utflyttningen avvecklade han de flesta anknytningsfaktorerna till Sverige. Han har bl.a. likviderat ett helägt fåmansföretag där han var verksam som (…) och istället etablerat ett (…) bolag med motsvarande verksamhet.
Den enda anknytningsfaktor som A har kvar till Sverige är, utöver medborgarskapet, två minderåriga barn som han och hans f.d. hustru har gemensam vårdnad om. Barnen, födda 1999 och 2004, bor kvar hos modern i den tidigare gemensamma bostaden i Sverige. Bostaden, en hyresrätt, tillskiftades henne vid bodelningen i samband med äktenskapskillnaden.
A avser att utöva umgänge med barnen både i Sverige och [i utlandet]. I Sverige kommer umgänget att från den 1 januari 2016 ske under veckohelger, en gång per månad, från fredag till söndag. Eftersom A efter 2015 inte disponerar någon bostad i Sverige kommer han vid umgängestillfällena att korttidshyra boenden, alternativt bo på hotell eller i mindre omfattning låna boenden av vänner eller släktingar.
Den totala tiden för vistelse i Sverige kommer för A:s del inte överstiga 75 dagar, alternativt 60 dagar per år, då även inbegripet tid för att träffa annan släkt och vänner samt svenska kunder.
A vill veta om han efter den 1 januari 2016, till följd av umgänget med barnen och vistelsen i Sverige i övrigt, kommer att ha en sådan väsentlig anknytning hit att han betraktas som obegränsat skattskyldig för det fall den totala vistelsetiden inte överstiger 75 dagar (fråga 1), alternativt inte överstiger 60 dagar (fråga 2).
Parterna är ense om att A inte kan anses få väsentlig anknytning till Sverige vid vistelser här på sätt som anges i ansökan.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har sin familj här.
A och barnens mor har gemensam vårdnad om barnen. Den omständigheten i förening med att A avser att besöka Sverige för att umgås med barnen i den utsträckningen och på det sätt som angetts i ärendet kan inte anses ge en sådan anknytning hit att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr RÅ 2003 ref. 52).
Inte heller de tillkommande omständigheterna, att A är svensk medborgare och att han kommer att vistas i Sverige även för andra ändamål än umgänge med sina barn, så att vistelsen kommer att uppgå till totalt högst 75 dagar per år, innebär att han vid en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer anses få väsentlig anknytning till Sverige.
Med ett sådant svar på fråga 1 förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Fråga om ett förfarande med utfärdande av personaloptioner - där förvärvet av aktier sker med hjälp av teckningsoptioner - uppfyller kravet att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i företaget.
Fråga om en persons vistelser utanför verksamhetslandet utgör sådana kortare avbrott i utlandsvistelsen som ska räknas in i den tid för vistelse som avses i ettårsregeln.
Fråga om förmånstagarna i en liechtensteinsk stiftelse ska beskattas vid utdelning av stiftelsens tillgångar. Också fråga om de ska beskattas för den löpande avkastningen på tillgångarna i stiftelsen.
Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Fråga om en person som flyttat från Sverige under 2015 får väsentlig anknytning hit då han efter en omstrukturering i en koncern - där han sedan tidigare indirekt ägt andelar i ett utländskt bolag - kommer att få ett väsentligt inflytande i ett svenskt bolag.
Fråga om aktier i ett belgiskt bolag ska anses avyttrade i och med att bolaget konverteras till ett nederländskt bolag. Också fråga om omkostnadsbelopp och sparat utdelningsutrymme påverkas av bolagets konvertering samt om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga vid en efterföljande omvänd fusion.
Fråga om underprisöverlåtelse av handelsbolagsandelar som är lagertillgångar uppfyller villkoren i 23 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen.
Vid prövning av om röstvillkoret är uppfyllt i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten har endast direkta innehav av aktier beaktats.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
