Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Frågan om rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten.
Frågorna 1 och 2
Utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnation är avdragsgilla utgifter i näringsverksamheten.
A äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns, utöver en småhusbyggnad med tillhörande tomtmark, bl.a. en ekonomibyggnad i form av en lada.
Småhusbyggnaden används av A och hennes familj för eget boende och utgör en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lantbruksfastigheten i övrigt klassificeras som en näringsfastighet.
A äger två hästar som inte har ingått och inte heller kommer att ingå i någon av henne bedriven näringsverksamhet. Hennes avsikt är att de privat ägda hästarna ska stallas upp i den lada som finns på näringsfastigheten.
Ladan är emellertid i dåligt skick och det krävs därför dessförinnan en större investering. Under 2017 ska plåttaket på ladan bytas ut mot nytt tak av samma slag. Vidare ska fasaden renoveras och ca en tredjedel av den liggande träpanelen bytas ut och hela ladan i övrigt målas om. Slutligen ska byggnation av boxplatser och sadelkammare ske inne i ladan.
A vill veta om utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan är avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet (fråga 1) samt om utgifterna för ombyggnationen av ladan får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (fråga 2).
Såväl A som Skatteverket anser att de aktuella utgifterna ska dras av.
Av 13 kap. 1 § första stycket framgår att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Innehav av näringsfastigheter räknas enligt lagrummets tredje stycke alltid som näringsverksamhet.
I 16 kap. 1 § finns huvudregeln för vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet, dvs. utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Andra bestämmelser om avdrag finns bl.a. i 19 kap.
I 19 kap 2 § stadgas att utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. För till- eller ombyggnad gäller att utgifterna härför ska räknas in i anskaffningsvärdet och ingår i det underlag som dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (4 och 13 §§).
Frågan i ärendet är i vad mån rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten. Bakgrund till frågeställningen i A:s ansökan om förhandsbesked är att bl.a. Skatteverket avseende en annan skattskyldig med liknande omständigheter gett uttryck för inställningen att avdrag vid sådana förhållanden inte kan medges.
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan visserligen sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i tillämpliga bestämmelser i 19 kap. eller systematiken i IL i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla, antingen omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag, och att ett eventuellt privat nyttjande istället beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kap.
Utgifter för reparation och underhåll på tak och fasad på den aktuella ladan är således omedelbart avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet och utgifter för ombyggnationen av ladan ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.