Ett företag som ska äga minst 90,1 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga 1
X AB är ett sådant moderföretag till Y AB och Y AB är ett sådant helägt dotterföretag till X AB som avses i 35 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 2
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.
Fråga 3
Svaret på fråga 2 ändras inte om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2.
X AB ingår i en internationellt verksam (…)koncern som driver [enheter] inom ett begränsat antal (…)områden. [Enheterna] är självständiga och drivs i dotterbolag där varje bolag äger och driver en eller flera [enheter]. I flertalet dotterbolag finns minoritetsägare som oftast är nyckelpersoner.
Idag innehar X AB samtliga aktier i dotterbolaget Y AB som äger och driver [ett antal enheter]. X AB överväger nu att låta nyckelpersoner i verksamheten förvärva aktier i Y AB och en omstrukturering är därför tänkt att genomföras. Avsikten är att införa två aktieslag i Y AB. Efter aktiesplit och nyemissioner kommer Y AB att ha (…) aktier varav (…) A-aktier (preferensaktier) och (…) B-aktier (stamaktier). A-aktierna ska enligt bolagsordningen ha företrädesrätt till utdelning med (…) kr per aktie. Övrig utdelning ska tillfalla B-aktierna. Båda aktieslagen ska ge en röst per aktie.
X AB ska vid nyemissionerna teckna sig för samtliga aktier. Därefter kommer nyckelpersonerna erbjudas att förvärva tillsammans maximalt (…) B-aktier på marknadsmässiga villkor.
Vid varje tidpunkt efter nyckelpersonernas förvärv av aktier kommer X AB att äga minst 90,1 procent av aktierna i Y AB. Det ska inte finnas några konvertibla skuldebrev, teckningsoptioner eller andra överenskommelser enligt vilka de formella ägandeförhållandena kan komma att ändras.
X AB:s andel av totala utdelade medel från Y AB kan till följd av uppdelningen i stam- och preferensaktier komma att såväl överstiga som understiga 90,1 procent, beroende på storleken på respektive års utdelning. Det är först vid utdelning överstigande ca (…) miljoner kr som X AB:s andel kommer att understiga 90,1 procent.
I den mån X AB erhåller koncernbidrag från Y AB finns planer på att kompensera minoritetsägarna enligt något av två alternativ.
Alternativ 1 innebär att en del av överskottet i Y AB sparas och att en utdelning sker på B-aktierna där X AB avstår från sin del av utdelningen. Utdelningen på minoritetsägarnas B-aktier ska, i förhållande till respektive akties rätt till utdelning enligt bolagsordningen, motsvara lämnat koncernbidrag till X AB minskat med effekten av 22 procents bolagsskatt.
Enligt alternativ 2 ska det i årsstämmoprotokoll för Y AB antecknas avseende utdelningsbeslut att X AB erhåller sin del i form av koncernbidrag medan minoritetsägarna erhåller sin del i form av utdelning, efter att hänsyn tagits till effekten av 22 procents bolagsskatt.
Utkast på aktieägaravtal mellan aktieägarna i Y AB har getts in. Avtalet innehåller bl.a. bestämmelser om nominering av styrelseledamöter, ärenden som kräver att ägare till minst 95 procent av aktierna når en överenskommelse, skyldighet för nyckelpersoner att erbjuda X AB att köpa dennes aktier om anställningen upphör samt en säljoption för nyckelpersoner och en köpoption för X AB avseende nyckelpersonernas aktier.
X AB och Y AB vill veta om X AB efter omstruktureringen är ett sådant moderföretag till Y AB och Y AB ett sådant helägt dotterföretag till X AB som avses i 35 kap. 2 § IL (fråga 1).
Om svaret på fråga 1 är jakande, vill bolagen veta om de mot bakgrund av skatteflyktslagen med skattemässig verkan kan lämna koncernbidrag till varandra om övriga förutsättningar i 35 kap. 3 § 1–6 IL är uppfyllda (fråga 2).
Bolagen vill också få klarlagt om svaret på fråga 2 ändras om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2 (fråga 3).
Parterna är överens om att X AB är ett sådant moderföretag till Y AB som avses i 35 kap. 2 § IL, att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet och att svaret på fråga 2 inte ändras om minoritetsägarna kompenseras enligt alternativ 1 eller 2. Skatteverket anger som förutsättning för sin inställning i fråga 3 att bolagen delar verkets uppfattning att avdrag för koncernbidrag inte kan göras med mer än faktisk utdelning från Y AB till X AB. Bolagen har bekräftat att de delar denna uppfattning.
Av 35 kap. 3 § IL framgår att ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Med moderföretag avses enligt 2 § första stycket ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som tillhör någon av de associationstyper som anges i bestämmelsen. Med helägt dotterföretag avses enligt paragrafens andra stycke det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.
Enligt 2 § skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om
Fråga 1
X AB ska vid varje tidpunkt äga minst 90,1 procent av aktierna i Y AB. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning följer det av lagtexten och praxis (RÅ 2002 ref. 24, RÅ 2004 ref. 87 och RÅ 2007 not. 65) att X AB är att anse som moderföretag till Y AB och Y AB som ett helägt dotterföretag till X AB i den mening som avses i 35 kap. 2 § IL.
Fråga 2
Frågan är då om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Vad gäller rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen kan konstateras att syftet med bestämmelserna om koncernbidrag är att skattebelastningen för en koncern inte ska bli större än den skulle ha varit om verksamheten hade bedrivits av ett enda företag. Det har i förarbetena framhållits att en sådan resultatutjämning kan accepteras endast då företagen klart framstår som en enda skattskyldig (se prop. 1965:126 s. 51 f.).
I RÅ 2007 not. 65 ansågs skatteflyktslagen vara tillämplig på ett förfarande som innebar att aktieägandet i ett bolag hade fördelats så att ett bolag innehade 90,9 procent av aktiekapitalet och 64,9 procent av rösterna och ett annat bolag resterande del samtidigt som parterna i ett aktieägaravtal hade slagit fast bl.a. att utdelning skulle ske enligt röstetalet.
X AB:s andel av utdelade medel från Y AB kan komma att understiga 90,1 procent. X AB kommer emellertid inte i alla situationer att erhålla en sådan mindre andel av utdelade medel. Tvärtom ska bolagets A-aktier ha företrädesrätt till utdelning upp till ett visst belopp och det är först vid utdelning överstigande ett förhållandevis högt belopp som bolagets andel kommer att understiga 90,1 procent. Omständigheterna i detta ärende skiljer sig därmed från dem som var aktuella i RÅ 2007 not. 65.
I aktuellt fall är det inte heller fråga om ett ägande överstigande 90 procent som är avsett att bestå endast under viss tid (jfr RÅ 2002 ref. 24 och RÅ 2006 not. 89). Skatterättsnämnden anser vidare att bestämmelserna i aktieägaravtalet inte ger anledning att ifrågasätta X AB:s formella ägarandel i Y AB.
Ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle mot den bakgrunden inte strida mot syftet med koncernbidragsreglerna. Rekvisitet i 2 § 4 är därmed inte uppfyllt och skatteflyktslagen är alltså inte tillämplig på förfarandet. X AB och Y AB kan därför med skattemässig verkan lämna koncernbidrag till varandra om även övriga förutsättningar för koncernbidrag enligt 35 kap. IL är uppfyllda.
Fråga 3
Svaret på fråga 2 ändras inte om minoritetsägarna kompenseras för lämnat koncernbidrag till X AB enligt alternativ 1 eller 2.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
