Innehav av aktier, jordbruks- och skogsmark samt en fritidsfastighet där den skattskyldiges hustru under viss tid varit bosatt har inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Makarna A och B, som är svenska medborgare, avser att flytta till [utlandet] under den senare delen av 2017 eller senast under 2018. De ska bosätta sig i en gemensam permanentbostad där.
A äger en fastighet i [Sverige] (fastigheten X) där makarna är bosatta. Fastigheten omfattar utöver permanentbostaden skog och jordbruksmark. Den har en total yta om ca 98 hektar och dess taxeringsvärde uppgår till ca 6,5 miljoner kr.
A överväger att avstycka bostadshuset med ett visst markområde och avyttra huset med mark till en extern köpare. Permanentbostaden kommer därmed inte att kvarstå i hans ägo efter utflyttningen men jordbruks- och skogsmark ska behållas. Han avser inte att bedriva något aktivt jord- eller skogsbruk utan det ska endast vara fråga om en passiv förvaltning av fastigheten. Den genomsnittliga omsättningen för fastigheten uppskattas till ca 300 000 kr per år under nuvarande förhållanden.
Vidare äger A en fastighet i [Sverige] (fastigheten Y). Den används uteslutande för fritidsändamål och ska även fortsättningsvis användas endast på detta sätt. B var dock folkbokförd och bosatt på fastigheten under perioden [månad] 2005–[månad] 2011.
A äger också samtliga aktier i Z AB och sitter i styrelsen för bolaget. Det bedrivs inte någon rörelse i Z AB. Sedan [månad] 2016 består verksamheten i bolaget endast av förvaltning av kapital som härrör från försäljningen av det verksamhetsdrivande dotterföretaget Å AB. Samtliga investeringar har skett i noterade värdepapper.
Vid tidpunkten för ansökan hade Z AB:s tillgångar ett sammanlagt värde om ca (…) miljoner kr, varav drygt (…) miljoner kr avsåg aktier. De befintliga aktieinnehaven är innehav i stora börsnoterade svenska bolag. De noterade innehav som finns och kommer att finnas i Z AB ska alltid understiga en andel om tio procent i respektive bolag.
Z AB har ingått ett avtal med en bank avseende förvaltning av bolagets kapital. Det är inte ett diskretionärt förvaltningsavtal men A har inte tagit någon aktiv roll i förvaltningen. Hans arbetsinsats kommer inte att överstiga tio timmar per år. Hittills har det inte förekommit någon försäljning av värdepapper utan endast förvärv. Antalet transaktioner i Z AB kommer normalt inte att överstiga 20 transaktioner per år.
Som förutsättningar gäller vidare att det inte kommer att föreligga några andra anknytningsfaktorer till Sverige och att makarna (…) inte kommer att vistas stadigvarande här efter utflyttningen.
A vill veta om han efter bosättningen i [utlandet] ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed är obegränsat skattskyldig här under åren 2017–2019 (fråga 1).
Han vill också veta om svaret på fråga 1 ändras om fastigheten Y avyttras innan bosättningen i [utlandet] (fråga 2).
Vidare vill han få klarlagt om svaret på frågan om väsentlig anknytning ändras om han endast äger Z AB vid tidpunkten för bosättningen i [utlandet] (fråga 3).
Om A anses ha väsentlig anknytning till Sverige vill B veta om sådan anknytning ska anses föreligga även för henne (fråga 4).
Makarna (…) anser att innehavet i Z AB, som i sin tur endast förvaltar mindre poster noterade värdepapper, inte medför väsentlig anknytning till Sverige. Innehav av skogs- eller jordbruksfastigheter utan nämnvärd omsättning anses vidare medföra en relativt svag anknytning till Sverige. A kommer dessutom inte att aktivt sköta förvaltningen av jordbruks- och skogsmarken på fastigheten X. Med hänsyn till den tid som passerat sedan B var bosatt och folkbokförd på fastigheten Y medför inte heller innehavet av den fastigheten väsentlig anknytning till Sverige.
Skatteverket anser att A inte kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige efter bosättningen i [utlandet] under förutsättning att Z AB:s aktieinnehav i respektive bolag klart understiger tio procent.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Fråga 1
Den omständigheten att den skattskyldige behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
Mot bakgrund av att det vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige är mer än sex år sedan B använde fastigheten Y som permanentbostad saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 14, 115 och 122). Jordbruks- och skogsmarken som ska behållas av A efter utflyttningen får enligt Skatterättsnämndens uppfattning ses som en ren kapitalplacering.
Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i Z AB kan A:s ägande och styrelseuppdrag i det bolaget inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här i den mening som avses i 3 kap. 7 § (jfr RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).
I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). Z AB:s befintliga och framtida noterade innehav ska alltid understiga en andel om tio procent i respektive bolag. Övriga lämnade uppgifter om Z AB:s investeringar talar också för att innehaven utgör kapitalplaceringar. Mot den bakgrunden kan de noterade innehaven inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Skatterättsnämnden finner vid en sammantagen bedömning att A:s kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige inte leder till att han ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utlandet].
Frågorna 2–4
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2–4.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
