Utdelning av aktierna i ett dotterbolag har ansetts uppfylla villkoren i 42 kap. 16 § första stycket 1 och 2 inkomstskattelagen (1999:1229) att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget samt att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade.
Frågorna 1 och 2
A ska inte ta upp utdelningen av aktierna.
A är aktieägare i X AB. X AB [bedriven verksamhet]. Det finns endast ett aktieslag i bolaget. Aktierna är noterade på Y och avsikten är att de ska vara varaktigt noterade. Noteringarna avser betalkurser och omsättning (avslut) som normalt förekommer minst en gång var tionde dag. Vidare hålls noteringarna allmänt tillgängliga intill utgången av sjätte året efter noteringsåret.
Z AB är ett helägt dotterbolag till X AB. Z AB:s verksamhet består av en direkt bedriven rörelse i form av (…).
X AB avser att knoppa av verksamheten för (…) genom att dela ut samtliga aktier i Z AB till sina aktieägare. Syftet är att renodla X AB:s verksamhet och att möjliggöra för Z AB att kommersialisera verksamheten för (…).
Utdelningen ska lämnas till samtliga aktieägare i X AB i förhållande till innehavda aktier i bolaget. För varje aktie i X AB ska aktieägarna erhålla [antal aktier] i Z AB. Inget annat bolag i koncernen kommer att vara aktieägare i Z AB efter utdelningen.
A vill veta om villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229) och villkoret i första stycket 2 samma paragraf är uppfyllda så att den planerade utdelningen av aktier i X AB:s dotterbolag är skattefri för honom (frågorna 1 och 2). Som förutsättning lämnas att övriga villkor i paragrafen är uppfyllda.
Parterna är överens om att båda villkoren är uppfyllda. Skatteverket anser att aktier som är noterade på Y normalt anses marknadsnoterade. Av kurshistoriken för X AB framgår att omsättningen av aktien under 2017 och hittills under 2018 varit stor med dagliga avslut, varför aktien enligt verket anses marknadsnoterad.
Enligt de s.k. Lex Asea-reglerna i 42 kap. 16 § ska utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag inte tas upp om de villkor som uppställs i paragrafen är uppfyllda. Ett av dessa villkor är enligt första stycket 1 att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget (proportionalitetsvillkoret). Ett annat av dessa villkor är enligt första stycket 2 att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade (noteringsvillkoret).
Begreppet marknadsnoterad definieras i 48 kap. 5 §. I paragrafen anges att en delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.
Med allmänt tillgänglig menas enligt prop. 1989/90:110 del 1 s. 723 att såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter kan få del av noteringen. Skatteverket har i en skrivelse den 18 november 1998 (dnr 10145-98/900) uttalat att ett värdepapper är marknadsnoterat om avsikten är att det ska vara varaktigt noterat, noteringarna avser omsättning som normalt förekommer minst en gång var tionde dag samt noteringarna hålls tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret. I prop. 2006/07:115 s. 664 anförs att en delägarrätt eller fordringsrätt som är föremål för handel på en handelsplattform bör kunna betraktas som marknadsnoterad, om dessa förutsättningar är uppfyllda.
Fråga 1
Den första frågan i ärendet är om utdelningen av aktierna i X AB:s dotterbolag Z AB uppfyller proportionalitetsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1, att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget.
Den aktuella utdelningen ska lämnas till samtliga aktieägare i X AB i förhållande till innehavda aktier i bolaget. Utdelningen uppfyller därmed proportionalitetsvillkoret.
Fråga 2
Den andra frågan i ärendet är om noteringsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 2, att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade, kommer att vara uppfyllt.
Aktierna i X AB är noterade på Y som inte är en reglerad marknad. Frågan är då om aktierna kan anses vara ”föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning”.
För att de kraven ska anses uppfyllda i aktuellt fall krävs enligt Skatterättsnämndens mening att det förekommer regelbundna noteringar om betalkurser och avslut (jfr RÅ 1994 ref. 26 I). Därmed krävs också att det förekommer omsättning med viss regelbundenhet. Vidare måste noteringarna vara allmänt tillgängliga (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 723 och prop. 2006/07:115 s. 664).
Vad gäller X AB:s aktie framgår av utredningen att noteringarna avser betalkurser och avslut som normalt förekommer dagligen. Såväl skattskyldiga som Skatteverket kan få del av noteringarna och noteringarna hålls tillgängliga intill utgången av sjätte året efter noteringsåret. Mot den bakgrunden får aktierna i X AB anses marknadsnoterade i den mening som avses i 48 kap. 5 § och noteringsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 2 kommer därmed att vara uppfyllt.
Enligt lämnade förutsättningar ska även övriga villkor i 16 § vara uppfyllda. A ska därför inte ta upp utdelningen till beskattning.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
