Väsentlig anknytning

Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.

Diarienummer
59-20/D
Meddelandedatum
2020-11-03
Lagrum
  • 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

A har inte väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utlandet].

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A och hans hustru avser att flytta till [utlandet] i slutet av 2020. Makarna är bosatta på en fastighet i [Sverige]. Bostaden, som har en boyta om [ca 200] kvadratmeter och håller hög standard, uppfördes 2007 med intentionen att fungera som makarnas permanentbostad. Fastigheten kommer att avyttras till extern part inför utlandsflytten.

A avser att behålla sitt svenska medborgarskap efter flytten. Han och hans hustru äger en fastighet [i Sverige] (fastigheten X). Under perioden (…) 2005–(…) 2017 var de bosatta och folkbokförda på fastigheten. Sedan de flyttade till sin nuvarande bostad (…) 2017 har fastigheten X endast använts för fritidsändamål. Makarna äger också en fritidsfastighet [i Sverige] (fastigheten Y), där de aldrig har varit bosatta eller folkbokförda. De avser att behålla båda fritidsfastigheterna efter flytten.

Dessutom äger A samtliga aktier i Z AB (bolaget). Bolaget är sedan 2018 vilande och bedriver inte någon annan verksamhet än kapitalförvaltning. Det har varken direkt eller indirekt något innehav i ett svenskt rörelsedrivande bolag som uppgår till tio procent eller mer av kapitalet.

Som förutsättningar gäller vidare att makarna (…) inte kommer att vistas mer än 100 dagar per år i Sverige efter flytten och att de inte kommer att ha några andra tillgångar i Sverige än de ovan angivna.

Frågorna och parternas inställning

A vill få klarhet i följande.

1. Kommer han att anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter sin utlandsflytt?              

2. Om fråga 1 besvaras jakande, påverkas svaret av om:                                                             

a) Han väntar med att flytta till [utlandet] till dess att det har gått mer än fyra år sedan han och hans hustru upphörde att vara bosatta på fastigheten X, dvs. till (…) 2021?      

b) Han och hans hustru överlåter fastigheten X inklusive bohag till sina tre vuxna barn till marknadspris? Makarna kommer i så fall att förbehålla sig rätten att hyra fastigheten under tolv veckor per år, företrädesvis sommartid, på marknadsmässiga villkor. Rätten för dem att hyra fastigheten kommer inte att påverka priset på fastigheten. Bohaget kommer enligt detta alternativ att finnas kvar på fastigheten.                                             

c) Han och hans hustru överlåter fastigheten X till extern part utan framtida nyttjanderätt?

3. Påverkas svaren på frågorna 1 och 2 a–c om han avvecklar sitt ägande i bolaget innan han bosätter sig i [utlandet]?

A anser att han och hans hustru kan behålla fastigheterna X och Y samt att han kan behålla aktierna i bolaget utan att han får väsentlig anknytning till Sverige. Fastigheten X har tappat sin egenskap av permanentbostad och innehavet i bolaget är endast en kapitalplacering.

Skatteverket anser däremot att fastigheten X fortfarande ska behandlas som en tidigare permanentbostad och att ägandet av bolaget inte är en ren kapitalplacering. Det är först om A både avvecklar sitt ägande i bolaget och säljer den tidigare permanentbostaden (…) till extern part utan nyttjanderätt för honom som han inte har väsentlig anknytning till Sverige.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bl.a. beaktas om personen är svensk medborgare, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att syftet med regleringen i 3 kap. 7 § är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger, men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Frågan om det föreligger väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13 och även prop. 1966:127 s. 49).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Den omständigheten att en enskild behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad utgör normalt sett en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än tre år sedan makarna (…) använde fastigheten X som permanentbostad. Sedan makarna flyttade från fastigheten har de varit bosatta i en bostad som de uppförde 2007 och som har stor boyta och hög standard. Mot den bakgrunden saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att betrakta fastigheten X som något annat än en fritidsbostad.

Bolaget bedriver inte någon annan verksamhet än kapitalförvaltning. Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i bolaget kan A:s ägande i detta bolag inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här i den mening som avses i 3 kap. 7 § (se RÅ 2001 not. 41, RÅ 2002 not. 150 och HFD 2016 not. 28).

Bolaget har varken direkt eller indirekt något innehav i ett svenskt rörelsedrivande bolag som uppgår till tio procent eller mer av kapitalet. I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Skatterättsnämnden finner vid en sammantagen bedömning att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utlandet].

Frågorna 2 a–c och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 a–c och 3.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Fast driftställe

(Dnr 72-20/D)

Sökandebolaget har hemvist utomlands och verksamheten bedrivs från ett kontor där. Med anledning av de restriktioner som införts på grund av Coronapandemin är det inte möjligt att arbeta från kontoret. En av delägarna, som också är verksam i bolaget, har valt att arbeta från ett hemmakontor i Sverige. Han har vistats i Sverige i mer än sex månader men avser återvända till kontoret i utlandet så fort det är möjligt. Efterföljande år kan han komma vistas i Sverige upp till tre månader. Bolaget har inte ansetts få ett fast driftställe i Sverige.

Visa alla
Till toppen