Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts tillämplig även om det bolag där det utomstående ägandet finns har upphört att vara ett fåmansföretag under den i bestämmelsen angivna tidsperioden.
A:s aktier i X AB är inte kvalificerade andelar.
A äger samtliga aktier i X AB. Bolaget förvärvade 2011 de av A tidigare direktägda andelarna i Y AB. Under samma år kom också mer än 30 procent av andelarna i Y AB att innehas av personer som inte är verksamma i bolaget eller dess dotterbolag. A har varit och är fortfarande verksam i betydande omfattning i Y AB.
Vid ett andelsbyte som avslutades 2015 överlät X AB en del av andelarna i Y AB till det nybildade NYAB mot andelar i det köpande bolaget. Resterande andelar överläts till NYAB mot kontant betalning och revers.
Genom andelsbytet blev Y AB ett helägt dotterbolag till NYAB och bytet genomfördes som ett led i ett förvärv av andelar i Y AB av utomstående part. Efter denna ägarförändring innehar de tidigare utomstående ägarna [ca 15] procent av andelarna i NYAB och de nya utomstående ägarna [mer än 50] procent. Resterande del ägs av grundarna av Y AB (inklusive A genom bolaget X AB) och av övriga anställda.
Förutom en utdelning som beslutades vid en extra bolagsstämma i Y AB [dagen innan andelsbytet avslutades] har ingen utdelning skett från Y AB till X AB under de år som X AB har innehaft andelar i Y AB.
A överväger att ta utdelning från X AB under 2017 och vill därför veta om hans andelar i bolaget upphört att vara kvalificerade detta år med hänvisning till 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Hans uppfattning är att utomståenderegeln är tillämplig och att det förhållandet att Y AB inte varit ett fåmansföretag under hela den i bestämmelsen angivna perioden saknar betydelse.
Skatteverket är av samma uppfattning.
Enligt 57 kap. 2 § ska hos fysiska personer utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i den omfattning som anges i kapitlet tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Vad som avses med en kvalificerad andel framgår av 57 kap. 4 §.
Syftet med bestämmelserna i 57 kap. är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller kapitalvinst i samband med försäljning av aktier (prop. 1989/90:110, del 1, s. 703 f).
I 57 kap. 5 § finns en undantagsregel. Den anger att om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Med ett utomstående ägande i betydande omfattning avses ett ägande av minst 30 procent av aktierna. Vid ett så stort utomstående ägande har risken för omvandling av arbetsinkomster ansetts mindre eftersom utdelning och kapitalvinster tillfaller också dessa ägare (a. prop. s. 468 och 704).
Efter utdelning från Y AB och andelsbyte finns i X AB vinstmedel som innebär att bolagen bedriver samma eller likartad verksamhet (jfr t.ex. HFD 2011 ref. 75). För det fall den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig är emellertid A:s aktier i X AB inte kvalificerade andelar efter utgången av 2016.
Den huvudsakliga frågan i ärendet är i vad mån den omständigheten att Y AB upphörde att vara ett fåmansföretag under 2015 inverkar vid prövning av utomståenderegelns tillämpning.
Hänvisningen i utomståenderegeln till att förhållandena under en föregående femårsperiod ska beaktas syftar bl.a. på ägarförhållandena. Av praxis framgår att det är ett närmast absolut krav att ett betydande utomstående ägande bestått under hela den föregående femårsperioden eller den kortare tid under vilken företaget varit verksamt samt att det för undantag måste föreligga mycket speciella omständigheter (jfr HFD 2013 ref. 84 och där anmärkta rättsfall).
Med beaktande av syftet med bestämmelserna i 57 kap. och i synnerhet anledningen till utomståenderegeln saknas dock anledning att förstå bestämmelsen som att tillämpningen kräver att det företag som ska bedömas har utgjort ett fåmansföretag enligt 56 och 57 kap. under hela den aktuella perioden.
Mot den bakgrunden och då några särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln inte har kommit fram är A:s aktier i X AB vid ingången av 2017 inte kvalificerade andelar.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.