A är [utländsk] medborgare, född och uppvuxen i [land B]. Han har varit bosatt i [land B) under större delen av sitt vuxna liv. Under perioden februari 2005 till april 2006 var han bosatt och arbetade i Sverige. Sedan den 1 november 2022 bor A och hans [medborgare i land B] hustru åter i Sverige.

A äger samtliga aktier i X AB som i sin tur äger ca 33 procent av aktierna i Y AB. Bolagen är kapitalförvaltande. Y AB äger ca 73 procent av aktierna i Z AB. X AB äger också direkt drygt 2 procent av aktierna i Z AB.

Z AB bildades under 2016 av A. Han var då bosatt i [annat land än Sverige]. A är (…) och styrelseordförande i bolaget.

Z AB [beskrivning av bolagets verksamhet]. X-koncernen har förutom kontor i Stockholm även verksamheter i [stad i Europa] och [stad i Europa].

Koncernen avser nu att etablera en verksamhet i London. A kommer att vara ansvarig för verksamheten. Han och hans hustru avser därför att flytta från Sverige och bosätta sig i Storbritannien. I samband med flytten kommer hyreskontraktet för deras bostad i Sverige att sägas upp. A kommer vidare att lämna samtliga sina uppdrag i svenska företag förutom det som styrelseledamot i Z AB.

Efter utflyttningen kommer A:s enda anknytning till Sverige att vara det direkta och indirekta ägandet på ca 28 procent i Z AB. Makarna [efternamn] äger inga andra tillgångar eller bostäder i Sverige.

A vill veta om han kommer att anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till Storbritannien (fråga 1). Om så anses vara fallet vill han veta om svaret förändras om han upphör att vara styrelseledamot i Z AB (fråga 2).

A:s uppfattning är att han inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen. Han har endast varit bosatt här under en kortare tid, är inte svensk medborgare och har ingen annan koppling hit än aktieinnehavet i ett svenskt bolag.

Skatteverket anser att han har väsentlig anknytning hit eftersom han har varit engagerad i näringsverksamhet här sedan 2016.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden.

Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se a. prop. s. 13 f.).

I praxis har ett aktieinnehav om tio procent eller mer i ett svenskt rörelsedrivande bolag ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. HFD 2020 not. 44 och HFD 2019 ref. 12).

A har genom sitt ägande i Z AB ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Frågan om han har väsentlig anknytning hit ska emellertid avgöras genom en samlad bedömning där samtliga omständigheter av betydelse ska beaktas.

Vid den samlade bedömningen bör beaktas att A inte är svensk medborgare och att han endast under en kortare period av sitt liv varit bosatt i Sverige. Mot bakgrund av dessa omständigheter, och med beaktande av syftet med regeln om väsentlig anknytning, finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.), Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.