Ägare till ett fåmansföretag som uppbär provisionsintäkter sedan verksamheten avvecklats har inte ansetts fortsatt verksam i betydande omfattning i företaget. Även fråga om fåmansföretag bedriver samma eller likartad verksamhet.
Frågorna 1 och 2
Aktierna i X AB (X) är inte kvalificerade andelar vid ingången av beskattningsåret 2021.
Under 2001 startade A och en annan, ej närstående, person X. Bolagets verksamhet består av att sälja begagnade bilar samt förmedla kreditlösningar till bilköparna i form av leasing och avbetalningsköp. A blev ägare till samtliga aktier i bolaget 2007. Aktierna är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229).
X befinner sig i en avvecklingsfas. I juni 2015 hade bolaget endast två bilar i lager för försäljning, den ena stod hemma hos A och den andra hos en annan bilhandlare. Från och med ingången av 2016 kommer A endast att utföra sedvanligt styrelsearbete i bolaget.
A:s utgångspunkt inför X’ avveckling är att hans aktier är kvalificerade andelar under perioden 2016–2020 och att bolaget därefter ska likvideras. Det som oroar honom är att det under perioden kommer att flyta in provisionsintäkter till bolaget som ett resultat av kreditförmedlingen.
Grunden för provisionsintäkterna är ett samarbetsavtal mellan X och ett finansbolag. Innebörden av avtalet är i korthet att finansbolaget köper den bil som slutkunden, dvs. den egentliga bilköparen, har valt. Därefter leasar finansbolaget bilen till slutkunden eller säljer den på avbetalning till denne. Samarbetsavtalet är uppsagt och upphör att gälla den 31 december 2015.
Om leasingräntan eller avbetalningsköpräntan överstiger en viss nivå erhåller X provision, ”ränteöverskott”, av finansbolaget. Provisionen sätts in på X’ konto en gång i månaden och medför inte något arbete för A. Han räknar med att intäkterna kommer att ligga på 150 000–200 000 kr under 2016 för att under 2020 ha sjunkit till 0–20 000 kr.
A har även en viss oro för att den verksamhet som hans far bedriver sedan 2014 genom Y AB (Y) kan påverka bedömningen av karaktären på aktierna i X.
Fadern var tidigare verksam inom lastbils- och grävmaskinsbranschen. Som pensionär har han då och då hjälpt till i X t.ex. med att hämta bilar som bolaget köpt in. Han har inte fått någon ersättning för det arbetet.
Eftersom fadern även fortsättningsvis ville ha något att göra bildade han Y 2014. Bolagets huvudsakliga verksamhet är förmedling av begagnade bilar men även viss handel med bilar har förekommit.
Mellan X och Y har det inte överförts något inkråm eller kapital. Inte heller i övrigt har det förekommit något samarbete mellan bolagen.
A vill veta om hans aktier i X är kvalificerade andelar vid ingången av beskattningsåret 2021 på grund av att han ska anses fortsatt verksam i betydande omfattning i bolaget (fråga 1) eller att X ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet som Y (fråga 2).
Om någon av frågorna besvaras jakande, önskar A besked om när aktierna inte längre är kvalificerade andelar (fråga 3).
Båda parter anser att frågorna 1 och 2 ska besvaras nekande och att fråga 3 därmed förfaller.
Rättsligt
Av 57 kap. 4 § första stycket 1 framgår bl.a. att med kvalificerad andel avses andel i ett fåmansföretag om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
Bestämmelserna i andra stycket 2 aktualiseras inte i ärendet.
Verksam i betydande omfattning i X?
Det grundläggande syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att vad som i grunden är arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467). Det framgår vidare att bestämmelserna endast ska tillämpas i fall då den skattskyldige varit verksam i företaget i sådan omfattning att hans arbetsinsats har haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen (a. prop. s. 468 och 703). Arbetsinsatsen ska ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter. En styrelseledamot som inte utför kontinuerligt arbete kan dock inte utan vidare anses kvalificerat verksam, även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse t.ex. för att skaffa en viktig order till företaget (a. prop. s. 703).
Av utredningen framgår att verksamheten i X kommer att vara avvecklad vid utgången av beskattningsåret 2015 och att de enda händelserna i bolaget som kan uppkomma därefter är de månatliga insättningarna av provision på bolagets konto. Vidare ska A endast utföra sedvanligt styrelsearbete.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning får den fortsatta verksamheten i bolaget därmed en förvaltande karaktär.
Arbetsinsatser i fåmansföretag vilka helt eller i allt väsentligt har bestått av att förvalta värdepapper har i praxis inte i något fall medfört att aktierna i fåmansföretaget har ansetts kvalificerade (se t.ex. RÅ 2009 not. 68 och där anmärkta rättsfall). Praxis ger även stöd för att sedvanligt styrelsearbete i ett fåmansföretag inte medför att företagsledaren är verksam i betydande omfattning i företaget (se t.ex. RÅ 2004 not.162).
Av det sagda framgår att A från och med ingången av beskattningsåret 2016 inte kan anses vara verksam i betydande omfattning i X.
Bedriver X och Y samma eller likartad verksamhet?
Uttrycket ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § första stycket 1 andra ledet tar enligt praxis i huvudsak sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan företagen (RÅ 1999 ref. 28, RÅ 2010 ref. 11 I–V samt HFD 2011 ref. 75).
Enligt vad som upplysts i ärendet har varken tillgångar eller kapital överförts mellan X och Y. Det framgår inte heller att något likartat samband föreligger mellan bolagen. De kan därför inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Båda bolagens anknytning till bilbranschen föranleder inte någon annan bedömning.
Det anförda innebär att frågorna 1 och 2 ska besvaras nekande samt att fråga 3 förfaller.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Christina Eng, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Margareta Palmstierna.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
