Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Fråga om periodisering av inkomst bestående av avgift för anslutning till öppet fibernät.
Till den del prestationen avser att ansluta fastigheter till ett stadsnät av öppen fiber ska inkomsten från anslutningsavgiften tas upp som intäkt när arbetet med anslutningen har utförts. Avser delar av anslutningsavgiften framtida tjänster som utförs senare år ska dessa delar av anslutningsavgiften periodiseras.
X AB är ett helägt dotterföretag till Y kommun. Bolaget äger och förvaltar fastigheter.
År (…) fick bolaget i uppdrag av kommunen att bygga och förvalta ”ett stadsnät av öppen fiber” (fibernät). Byggnationen påbörjades under (…). Målsättningen är att samtliga berörda områden ska vara anslutna till fibernätet senast (…).
Fastighetsägarna i kommunen ska ges möjlighet att ansluta sig till fibernätet mot en anslutningsavgift. Avgiften kommer att vara enhetlig för samtliga privatfastigheter, oavsett var i kommunen fastigheten är belägen. Fakturering av anslutningsavgiften sker då kunden tecknar avtal om att ansluta sig till fibernätet.
När en enskild kund anslutit sig till fibernätet erhåller bolaget vidare en fast månatlig ersättning per anslutning från den av bolaget upphandlade kommunikationsoperatören.
Anslutningsavgiften beräknas täcka större delen av investeringsutgifterna i samband med byggandet av fibernätet och ersättningen från kommunikationsoperatören de löpande driftskostnaderna för fibernätet. Bedömningen är att fibernätet som helhet har en nyttjandeperiod på 30 år.
Avseende 2013 tillämpar X AB Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2003:3) om redovisning av intäkter. Från och med 2014 tillämpar bolaget Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Bolaget önskar besked om vid vilken tidpunkt som anslutningsavgifterna ska tas upp som intäkt vid beskattningen.
Enligt bolaget ska anslutningsavgifterna redovisas som intäkt under den investerade anläggningens nyttjandeperiod, förutom den del av inkomsten som motsvarar de direkta kostnaderna kopplade till investeringen (jfr Skatterättsnämndens förhandsbesked den 9 juni 2011, dnr 39-10/D, gällande periodisering av anslutningsavgifter avseende vatten och avlopp).
Även Skatteverket anser frågan ska besvaras på motsvarande sätt som i förhandsbeskedet från 2011.
Bokföringsnämnden har i ärendet lämnat följande yttrande.
”Enligt Bokföringsnämnden (BFN) är det avgörande för hur en inkomst ska periodiseras vilken prestation som ska utföras och om prestationen i allt väsentligt har utförts eller inte. Till den del prestationen avser att ansluta (inklusive gräva och dra fiberkabel) fastigheter till ett stadsnät av öppen fiber är det enligt BFN förenligt med god redovisningssed att intäktsredovisa anslutningsavgiften när arbetet med anslutningen har utförts. Avser delar av anslutningsavgiften framtida tjänster som utförs senare år ska dessa delar av anslutningsavgiften periodiseras.
Intäktsredovisningen påverkas inte av de principer som tillämpas för avskrivningar.”
Av 14 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att X AB:s inkomst avseende den aktuella anslutningsavgiften ska tas upp som intäkt det beskattningsår som den hänför sig till enligt god redovisningssed. Skatterättsnämnden instämmer med Bokföringsnämnden avseende innehållet i denna redovisningssed. Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Anders Lilja.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.