Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Delägares arbete i ett företag som utförts i egenskap av anställd i ett annat företag har beaktats vid bedömningen av om delägaren varit verksam i betydande omfattning i det förstnämnda företaget.
Fråga 1
A:s aktier i X AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229).
Frågorna 2 och 3
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig tidigast från och med beskattningsåret 2014.
A är en av [antal] delägare i holdingbolaget Y AB. Y AB:s huvudsakliga verksamhet är att förvalta aktierna i det helägda dotterbolaget Z AB. Z AB analyserar, utvecklar, genomför och förvaltar investeringar i (…) åt (…) investerare. Bolagets verksamhet omfattar också företagsledning, investeringsbedömningar, finansieringsfrågor och portföljförvaltning inklusive köp och försäljningar av (…). De [antal] delägarna är samtliga anställda och verksamma i betydande omfattning i bolag inom koncernen varför deras aktier i Y AB är kvalificerade andelar.
I [månad] 2008 bildade A tillsammans med de övriga delägarna i Y AB (…) Å AB. Å AB, som riktar sig till (…) investerare, investerar i (…) via dotterbolag.
Under [månad] samma år förvärvade Z AB samtliga aktier i Å AB. Vid en extra bolagsstämma i Å AB beslutades därefter om split av aktierna samt uppdelning i två aktieslag, A Stam och B Preferens. En A-aktie medför tio röster och en B-aktie en röst. B-aktierna har företrädesrätt till utdelning upp till ett visst belopp.
Därefter upprättades ett antal avtal m.m. avseende Å AB, såsom aktieägaravtal låneavtal, förvaltningsavtal, investeringspolicy och avtal för ansökan om anslutning till Å AB.
I [månad] 2008 förvärvade X AB samtliga A-aktier i Å AB och utomstående investerare [mer än 30] procent av B-aktierna. Det utomstående ägandet har därefter successivt ökat och uppgick vid tidpunkten för ansökan till 80 procent av kapitalet.
X AB, vars enda verksamhet är att förvalta aktierna i Å AB, ägs av samma fysiska personer som äger Y AB. Ingen av delägarna har varit verksam i X AB.
Enligt förvaltningsavtalet ska Z AB leda och administrera den löpande verksamheten i Å AB och dess dotterbolag och självt delta i eller utföra vissa angivna viktigare uppgifter, såsom köp och försäljningar av (…) samt investeringsbedömningar.
Av aktieägaravtalet framgår att verksamheten i Å AB ska påbörjas den [datum] 2009 och pågå under en viss investeringsperiod. Under denna period ska minst två av nyckelpersonerna ägna majoriteten av sin arbetstid åt Å AB. Med nyckelpersoner avses enligt avtalet A, B samt sådan ytterligare person som ett särskilt råd bland investerarna accepterar efter förslag från Z AB.
A vill veta om hans aktier i X AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § (fråga 1) och om så är fallet huruvida utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig (frågorna 2 och 3). Enligt A:s uppfattning är aktierna inte kvalificerade andelar eftersom han endast har varit verksam i Å AB i egenskap av anställd i Z AB. Om aktierna anses kvalificerade är enligt hans mening utomståenderegeln tillämplig fr.o.m. beskattningsåret 2013.
Skatteverket anser med hänvisning till bl.a. HFD 2013 ref. 11 I att de arbetsinsatser som A utför i Å AB som anställd i Z AB bör beaktas vid bedömningen av om han är verksam i betydande omfattning i Å AB. Skatteverkets inställning är vidare att Å AB bör anses ha bedrivit verksamhet redan innan utomstående förvärvade aktier i bolaget. Utomståenderegeln är därmed tillämplig tidigast fr.o.m. beskattningsåret 2014.
Fråga 1
En andel i ett fåmansföretag är enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 kvalificerad – såvitt här är ifråga - under förutsättning att företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag.
Av förarbetena framgår att en person alltid ska anses verksam i betydande omfattning i ett företag om dennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget (prop. 1989/90:110 del 1 s. 703). Vidare sägs att syftet med bestämmelserna i 57 kap. är hindra att vad som i realiteten utgör arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (a. prop. s. 67).
A har inte varit verksam i X AB. Frågan är då om han kan anses ha varit verksam i det av X AB delägda bolaget Å AB i den mening som avses i bestämmelsen.
I enlighet med aktieägaravtalet har A som nyckelperson i Å AB:s verksamhet ägnat större delen av sin arbetstid åt verksamheten i bolaget, ett arbete som naturligen haft en stor betydelse för dess vinstgenerering. Det står därför klart att det arbete som han utfört i bolaget är av sådant slag att han skulle ha ansetts verksam i betydande omfattning i bolaget om han hade varit anställd där.
A har emellertid anfört att det arbete han utfört som anställd i Z AB inte ska beaktas vid en bedömning av omfattningen av arbetet i Å AB.
Bestämmelserna i 57 kap. 4 § första stycket är främst inriktade på delägare i fåmansföretag som utför arbete i det direkt eller indirekt ägda företaget. Något krav på anställning i det företag där arbetet utförs ställs inte upp. Lagrummets ordalydelse kan inte heller sägas utesluta att en delägares arbete i ett företag, vars omfattning ska bedömas, utförs av delägaren i egenskap av anställd i ett annat företag. Denna slutsats vinner också stöd av praxis där hänsyn togs till en närståendes arbetsinsats som anställd i ett annat företag än det där arbetet utfördes (jfr HFD 2013 ref. 11 I).
Av det ovan anförda följer att A:s aktier i X AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §.
Fråga 2
Enligt 57 kap. 5 § första stycket ska, om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Bl.a. måste hänsyn tas till om det betydande utomstående ägandet har bestått under den föregående femårsperioden eller den kortare tid under vilken företaget varit verksamt (jfr RÅ 2001 ref. 37 I).
Av ansökan framgår att det, före den tidpunkt då utomstående förvärvade andelar i Å AB, pågick ett planeringsarbete för investeringsverksamheten. Det investerarunderlag som togs fram under denna planeringstid i form av investeringspolicy, aktieägaravtal m.m. är, enligt Skatterättsnämndens uppfattning, grundläggande för verksamheten och investerarnas vilja att investera i densamma (jfr RÅ 2008 ref. 58).
Enligt Skatterättsnämndens mening får bolaget därmed anses ha bedrivit en verksamhet av betydelse redan innan det utomstående ägandet uppkom. Frågan är därmed om det föreligger en sådan undantagssituation som gör att utomståenderegeln kan tillämpas trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den tid under vilken bolaget varit verksamt. I detta fall framgår inte några sådana omständigheter.
Utomståenderegeln är därmed tillämplig först efter utgången av den i 57 kap. 5 § stadgade femårsperioden om det inte finns särskilda skäl. De affärsmässiga sambanden mellan bolagen eller vad som i övrigt anförts i ansökan utgör enligt Skatterättsnämnden inte ett sådant särskilt skäl som medför att aktierna trots ett betydande utomstående ägande ska anses som kvalificerade andelar även efter femårsperiodens utgång (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 704).
Av det anförda följer att det utomstående ägandet i X AB får genomslag på A:s aktier i bolaget först när femårsperioden löpt ut, dvs. tidigast från och med beskattningsåret 2014.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell (skiljaktig).
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds (avvikande mening).
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Werkell är skiljaktig vad gäller svaret på fråga 1 och anför med instämmande av Alfreds följande.
Motivet bakom de särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag är att en ägare till ett fåmansföretag, där ägaren arbetar i företaget, kan välja mellan att ta ut inkomster från företaget i form av lön, utdelning eller kapitalvinst. Utan särskilda regler kan ägaren därigenom undvika den progressiva skatten för förvärvsinkomster genom att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning eller kapitalvinstvinst i stället för i form av lön (se prop. 1990/91:54 s. 218).
I föreliggande fall har arbetet utförts inom ramen för en anställning hos ett annat företag än det där arbetet utförs. Även om lagtextens ordalydelse även synes omfatta ett sådant fall bör, mot bakgrund av bestämmelsernas syfte, endast arbetsinsatser i det bolag där man också är anställd beaktas (jfr prop. 1989/90:110 s. 703). Enbart i undantagsfall bör enligt min uppfattning en annan bedömning göras (jfr HFD 2013 ref 11 I).
Vid bedömningen av om A varit verksam i betydande omfattning i Å AB ska därför endast hans arbetsinsatser i egenskap av anställd i det bolaget beaktas och inte arbetsinsatser som utförts där för Z AB:s räkning (jfr RÅ 1999 not. 87). Ett sådant synsätt överensstämmer också med motiven bakom lagstiftningen. A är inte anställd i Å AB. Under förutsättning att prissättningen för de tjänster som Z AB utför åt Å AB är marknadsmässig kommer den vinstgenerering som A:s arbetsinsatser bidragit till att beskattas enligt 57 kap. vid utdelning eller kapitalvinst på hans andelar i Y AB.
A:s aktier i X AB är därmed inte kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §. Fråga 1 borde ha besvarats i enlighet därmed.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.