Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Andelar i bolag i Gibraltar har ansetts näringsbetingade.
Kapitalvinster på andelarna är skattefria.
X AB äger (...) bolag med säte i Gibraltar. Bolagen (...) innehar tillsammans ett [utländskt] bolag som i sin tur äger fastigheter i [utlandet]. Dotterbolagen är "private companies limited by shares" enligt civilrättslig lagstiftning i Gibraltar. De omfattas i princip av inkomstskattelagstiftningen där men undantas från inkomstskatt med stöd av beslut enligt särskild lagstiftning.
X AB avser att avyttra andelarna i dotterbolagen och vill veta om en kapitalvinst på dem är skattefri i enlighet med vad som gäller för näringsbetingade andelar. Den tveksamhet som X AB vill ha bedömd är om dotterbolagen vid tillämpningen av definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan anses motsvara svenska aktiebolag. Övriga villkor uppges vara uppfyllda.
Regleringen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13—16 §§ IL fick sitt nuvarande innehåll genom införandet av nya regler för beskattning av CFC-bolag i39 akap. Därvid upphävdes kravet på jämförlig inkomstbeskattning i 24 kap. 15 § för att en andel i ett utländskt företag skulle kunna vara näringsbetingad andel.
I definitionen i 24 kap. 13 § IL anges att med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Även andelar i utländska motsvarigheter till dessa slag av företag omfattas (jfr 2 kap. 2 § IL och prop. 2002/03:96 s. 105).
Vad som ska bedömas vid en jämförelse mellan utländska och svenska företeelser är enligt förarbetena till 2 kap. 2 § IL om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna anses falla in under den svenska termen, såsom den används i IL (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s.21 f .). I fråga om den nu aktuella jämförelsen anges i förarbetena att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomiska föreningar inte alltid har en identisk motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 2002/03:96 s. 105).
När det gäller de utländska företagens skattemässiga situation anges utöver hänvisningen till förekomsten av effektiva CFC-regler endast att andelar i delägarbeskattade utländska företag utesluts från tillämpningen (prop. 2002/03:96 s. 104—106 samt 110—112 om övervägandena avseende andelar i svenska handelsbolag).
Skatteverket anser att förutsättningarna är uppfyllda för att en kapitalvinst på andelarna inte ska tas upp.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Avgörande för tillämpningen av 24 kap. 13 § IL i ett fall som det förevarande är alltså om de utländska företagen kan anses motsvara svenska aktiebolag.
Förarbetena ger inte någon närmare vägledning för hur jämförelsen ska göras eller vilken grad av överensstämmelse mellan företagsformerna som krävs i civilrättsligt hänseende.
De helägda dotterbolagen, som enligt lagstiftningen i Gibraltar har företagsformen private company limited by shares, driver fastighetsförvaltning i [utlandet] genom ett samägt [utländskt] bolag. Enligt vad som upplysts om lagstiftningen synes ett bolag med den bolagsformen ha stora likheter med ett svenskt aktiebolag.
När det gäller den skattemässiga jämförelsen kan av förarbetena den slutsatsen dras att det utländska företaget ska ha en sådan anknytning till landet ifråga att det är en juridisk person som, enligt terminologin i IL, är obegränsat skattskyldig där.
Frågan är då om det innebär att företaget också faktiskt är skattskyldigt för alla sina inkomster eller att skattenivån är av viss storlek.
Av sambandet mellan skattefriheten för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar och förekomsten av effektiva CFC-regler får enligt Skatterättsnämndens uppfattning anses följa att kravet på skattskyldighet kan uppfyllas även om företaget i enlighet med nämnda regler har lågbeskattade inkomster. Reglerna omfattar även fall där inkomsterna till följd av exempelvis vissa undantag i nationell lagstiftning inte är föremål för någon beskattning vid den aktuella tidpunkten.
I förevarande fall är bolagen skattskyldiga till inkomstskatt i Gibraltar men undantas enligt särskild reglering från att betala inkomstskatt. Den omständigheten bör alltså inte hindra att kravet på skattskyldighet är uppfyllt.
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden vid en sammantagen bedömning att bolagen ifråga får anses motsvara svenska aktiebolag i det aktuella lagrummets mening.
Till följd härav och med beaktande av övriga för förhandsbeskedet givna förutsättningar är villkoren uppfyllda för att kapitalvinster på andelarna i bolagen ska vara undantagna från skatteplikt enligt 25 a kap. 5 § IL.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.