Enskild näringsidkare som överlåter till underpris samtliga tillgångar i form av patent och royaltyrättigheter till ett av honom ägt aktiebolag har inte uttagsbeskattats.
A ska inte uttagsbeskattas för överlåtelsen ifråga.
A har i sin enskilda firma, X, utvecklat och år (...) fått patent på en metod (...). Den patenterade metoden marknadsförs genom ett av A och [annan] ägt bolag, Y AB. Som ersättning för bolagets utnyttjande av patenten erhåller A royalty från bolaget.
Avsikten är att A ska överlåta samtliga sina patent och royaltyrättigheter till ett av honom nybildat bolag, Nyab, för att utnyttjas på samma sätt som tidigare.
A vill veta om överlåtelsen till Nyab kan ske till underpris utan att medföra uttagsbeskattning för honom. Det villkor för underprisöverlåtelse som aktualiseras i ärendet är villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) om att överlåtelsen ska omfatta överlåtarens hela näringsverksamhet eller en verksamhetsgren. Övriga villkor är enligt förutsättningarna uppfyllda.
Såväl A som Skatteverket anser att överlåtelsen avser hela näringsverksamheten och att därmed det aktuella villkoret för underprisöverlåtelse är uppfyllt.
Om A överlåter samtliga patent och royaltyrättigheter som ingår i hans enskilda firma till det av honom ägda Nyab upphör den av honom bedrivna enskilda näringsverksamhet som grundas på dessa tillgångar.
Överlåtelsen till Nyab får därmed anses omfatta hans hela näringsverksamhet, vilket medför att villkoret i 23 kap. 17 § är uppfyllt. Under förutsättning att även övriga villkor för en underprisöverlåtelse är uppfyllda ska överlåtelsen till Nyab således inte medföra någon uttagsbeskattning för A.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare och föredragande: Tottie
Den praxis som finns angående resultatfördelning vid ägarbyte av andelar i svenska handelsbolag och kommanditbolag har ansetts tillämplig vid överlåtelse av andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Reglerna om uttagsbeskattning har inte ansetts tillämpliga.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som beräknas enligt effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
Inkomstanvändningen har ansetts vara avgörande vid bedömningen av om ett trossamfund uppfyller verksamhetskravet i 7 kap. 5 § inkomstskattelagen. Samfundet har därför inte ansetts vara skattskyldigt för kapitalvinst vid en fastighetsförsäljning. Bedömningen har inte ändrats av att vinsten återinvesteras i en annan fastighet, även om detta sker först under efterföljande år.
Köpare av bostadsrätt ska erbjudas ett villkorslån som under vissa förutsättningar skrivs av efter viss tid. Avskrivningen har ansetts utgöra en kapitalvinst på skuld som inte är skattepliktig för låntagaren samt en avdragsgill kapitalförlust på fordran för långivaren. Även fråga om beskattningskonsekvenser av om lånet lämnas räntefritt.
Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.
Bestämmelsen om kontinuitet vid övertagande av hela försäkringsbestånd i inkomstskattelagen har inte ansetts tillämplig vid en delbeståndsöverlåtelse. Överlåtelsen har i stället prövats utifrån allmänna inkomstskatterättsliga regler.
Fråga om en eller flera tomtrörelser samt när avskattning av tomter ska ske.
Utomståenderegeln har ansetts tillämplig när det sedan 2014 funnits ett utomstående ägande i betydande omfattning i bolaget. Att sökandenas företag under denna tid avyttrat sina innehav för att i nära anslutning på nytt investera medel så att företagen åter blivit indirekta ägare till bolaget har inte ändrat bedömningen.
Agentarvode som betalas av en professionell ishockeyspelare har ansetts vara en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster. Att utgiften typiskt sett kan omfatta en kostnad för att förhandla fram ett spelarkontrakt såväl som hantering av villkor i ett befintligt spelarkontrakt hindrar inte att den är avdragsgill som kostnad. Till den del arvodet avser levnadskostnader och liknande utgifter ska avdrag inte medges.
Kravet på självständighet har ansetts uppfyllt när en anställd övergår till att bedriva verksamhet i ett eget aktiebolag.
