Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Andelar i ett chilenskt bolag har ansetts näringsbetingade.
Utdelningar och kapitalvinster på andelarna är skattefria.
Sökandebolagen äger tillsammans samtliga andelar i det chilenska bolaget Z S.A. (Z) som i sin tur äger [viss andel] av andelarna i ett annat chilenskt bolag, Å S.A. Det senare bolaget är (...).
Avsikten är att Z, som har associationsformen "sociedad anónima" (S.A.) enligt civilrättslig lagstiftning i Chile, ska omvandlas till en association som benämns "sociedad de responsabilidad limitada" (Ltda).
Omvandlingen av associationsformen innebär i sig inte någon skattepliktig händelse enligt chilenska regler eller att Z ändrar skatteregistreringsnummer. Z är föremål för inkomstbeskattning i hemlandet och kommer att så vara även efter omvandlingen.
Sökandebolagen vill veta om utdelningar och kapitalvinster på andelarna i Z efter omvandlingen till ett Ltda är skattefria i enlighet med vad som gäller för näringsbetingade andelar. Den fråga som sökandebolagen vill ha besvarad är om Z vid tillämpningen av definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Övriga villkor uppges vara uppfyllda.
Parterna är överens om att frågan ska besvaras jakande.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 24 kap. 13 § IL avses, under vissa närmare angivna förutsättningar, med näringsbetingad andel bl.a. en andel i ett aktiebolag. I 2 kap. 2 § första stycket föreskrivs att de termer och uttryck som används i lagen också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
I förarbetena till 2 kap. 2 § IL uttalas att det inte är möjligt att ange hur nära den utländska motsvarigheten ska överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna. Detta måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519). Det får i det enskilda fallet avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara den som avses med den svenska termen (a. prop. del 2 s. 22).
Högsta förvaltningsdomstolen prövade i rättsfallet RÅ 2009 ref. 100 (ett överklagat förhandsbesked) motsvarande frågeställning som den aktuella för innehav av andelar i ett ryskt bolag av visst slag.
Domstolen, som framhöll att det av utredningen framgick att delägarna i det ryska bolaget inte var personligen ansvariga för bolagets skulder, ansåg att de civilrättsliga skillnader som förelåg mellan svenska aktiebolag och den ryska bolagsformen saknade betydelse i sammanhanget.
Med hänsyn till att det ryska bolaget även uppfyllde kravet att vara ett inkomstskattesubjekt i hemlandet fastställde domstolen förhandsbeskedet att bolaget vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar skulle anses motsvara ett svenskt aktiebolag.
Inte heller i det aktuella bolaget kan delägarna göras ansvariga för bolagets skulder. Av utredningen framgår vidare att ett chilenskt Ltda även i övrigt civilrättligt till stor del överensstämmer med ett svenskt aktiebolag. En skillnad, att delägarna i ett Ltda inte har aktier i bolaget utan procentuella andelar, var ett förhållande som också förelåg i nämnda rättsfall.
Mot denna bakgrund och då ett Ltda är föremål för inkomstbeskattning i Chile finner Skatterättsnämnden att Z, såsom ett sådant bolag, får anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar. Eftersom övriga villkor förutsätts vara uppfyllda följer härav att utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget är skattefria för sökandebolagen.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.