A och hans sambo, båda svenska medborgare, avser att köpa en villa eller lägenhet [i utlandet] och bosätta sig där under år 2012. Där kommer de att vara verksamma med (...).

De har en dotter som är född (...)1995. Hösten 2010 började hon på internatskola (...). Avsikten är att hon ska stanna kvar i Sverige och fullfölja sina gymnasiestudier på skolan. Hon kommer inte att ha någon egen bostad här efter det att föräldrarna flyttat till [utlandet].

Dottern ska tillbringa skolloven med familjen [i utlandet]. Under läsåren ska familjen träffas var tredje eller var fjärde helg växelvis i Sverige och [i utlandet]. Vid besöken i Sverige ska föräldrarna bo på pensionat eller hotell. Därutöver kommer de eventuellt att ha några veckors båtsemester under somrarna i Skandinavien.

A äger via ett [utländskt] bolag en svensk koncern verksam inom (...). Den svenska koncernen ska avyttras före utflyttningen. (...).

Även permanentbostaden, en villa i (...), kommer att vara avyttrad när utflyttningen sker liksom övriga tillgångar som skulle kunna ge familjen anknytning till Sverige om de behålls.

De tillgångar som familjen eventuellt kommer att ha kvar är en fritidsbåt och mindre aktieposter i noterade svenska bolag.

A frågar om han får väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utlandet]. Om han inte blir begränsat skattskyldig vill han veta om bedömningen blir en annan för det fall att allt umgänge med dottern sker [i utlandet] respektive om familjen avstår från båtsemestern.

Skatteverket anser att eftersom A efter utflyttningen kommer att ha ett minderårigt barn kvar i Sverige får han anses ha väsentlig anknytning hit.

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit vara obegränsat skattskyldig. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska, enligt kapitlets 7 §, beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk och om han har sin familj här.

Flertalet omständigheter i ärendet talar för att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen. Mot detta står främst att hans dotter kommer att bo kvar i landet.

I praxis finns ett exempel på att barn som stannat kvar i Sverige för att slutföra sin skolgång här inte har gett upphov till väsentlig anknytning för utflyttande förälder (RÅ 1970 Fi. 918). Målet, ett överklagat förhandsbesked, gällde en familj som skulle flytta till Schweiz där mannen under minst fem år skulle arbeta som verkställande direktör. Hustrun och tre barn skulle flytta med under det att de två övriga barnen skulle flytta till Schweiz först efter avslutad skolgång.

Betydelsen av att mindre barn bor kvar i Sverige hos modern när fadern flyttar ut har i praxis ställts på sin spets i några fall, med olika utgång (jfr RÅ 2003 ref. 52 och RÅ 2010 not. 78).

Att en hustru stannar kvar i Sverige efter det att mannen flyttat ut har regelmässigt medfört att mannen fått väsentlig anknytning hit (se RÅ 1976 ref. 116, RÅ 79 Aa 5 och RÅ 82 Aa 129). Utgången blev emellertid den motsatta i RÅ 1998 not. 67. Ärendet gällde två finska makar som bott i Sverige under ungefär 25 år när mannen flyttade till Finland, där familjen skulle ha sin nya permanentbostad. Hustrun skulle under en femårsperiod fram till sin pensionering arbeta kvar här. Hon skulle bo i en mindre lägenhet och veckopendla till mannen i Finland.

A räknar med att han och hans sambo kan flytta till [utlandet] tidigast under våren eller sommaren 2012, ungefär samtidigt som dottern fyller sjutton år. Anledningen till att hon ska stanna kvar i Sverige är att hon ska fullfölja sina gymnasiestudier på den internatskola där hon går. Efter föräldrarnas utflyttning kommer inte vare sig dottern eller föräldrarna att ha någon egen bostad i Sverige.

Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden vid en samlad bedömning av samtliga anknytningsfaktorer att A inte kan anses ha väsentlig anknytning hit efter utflyttningen till [utlandet].
 
Beslutande: André, ordf., Svanberg (skiljaktig), Bengtsson, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist (skiljaktig), Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander

Skiljaktig mening

Svanberg, Gäverth och Sjökvist är skiljaktiga och anför följande.

A avser att flytta ut från Sverige för att tillsammans med sin sambo varaktigt bosätta sig [utomlands].

Parets 16-åriga dotter, som de har gemensam vårdnad om ska bo kvar i Sverige och gå på internatskola här. Under de läsår som återstår av dotterns skolgång kommer familjen att träffas var tredje eller fjärde helg, torsdag till söndag, växelvis i Sverige och [i utlandet].

Enligt 3 kap. 7 § IL ska vid bedömningen av om en person har väsentlig anknytning till Sverige bl.a. beaktas om han är svensk medborgare och om han har sin familj här. Med familj avses make och minderårigt barn.

Den omständigheten att en hustru stannar kvar i Sverige efter det att mannen flyttat ut har i praxis som regel medfört att mannen fått väsentlig anknytning hit (se RÅ 1976 ref. 116, RÅ 79 Aa 5 och RÅ 82 Aa 129).

Betydelsen av att minderåriga barn bor kvar i Sverige tillsammans med modern efter det att fadern flyttat ut har bedömts av Högsta förvaltningsdomstolen i några fall (se RÅ 2010 not. 78, RÅ 2003 ref. 52 och RÅ 2003 not. 140). Av dessa avgöranden drar vi slutsatsen att den omständigheten att den skattskyldige har ett minderårigt barn i Sverige som denne har gemensam vårdnad om och som han frekvent och kontinuerligt avser att besöka utgör en tungt vägande anknytningsfaktor vid den samlade bedömning som ska göras av om han kan anses ha väsentligt anknytning hit.

A, som är svensk medborgare kommer efter utflyttningen att ha kvar en minderårig dotter i Sverige som han tillsammans med sin medflyttande sambo har vårdnaden om och därmed särskilda förpliktelser gentemot enligt 6 kap. föräldrabalken. Dottern var före utflyttningen folkbokförd på hans permanentbostad i Sverige. A får anses leva i familjegemenskap med dottern, vilket är möjligt även om han vistas utomlands (för ett motsvarande synsätt, jfr de ovan nämnda rättsfallen avseende en i Sverige kvarvarande hustru). A har därmed familj här i den mening som avses i 3 kap. 7 § IL. Avgörandet i RÅ 1970 Fi. 918 föranleder inte någon annan bedömning.

Mot den bakgrunden kan A enligt vår mening inte anses ha visat att han efter utflyttningen till [utlandet] saknar väsentlig anknytning till Sverige (första frågan). För bedömningen saknar det betydelse hur många dagar A vistas i Sverige för att besöka dottern (andra frågan).