Allframtidsupplåtelse, ersättningsfond
(Dnr 114-24/D)Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Rätt till avdrag för ökade levnadskostnader p.g.a. dubbel bosättning föreligger för en person, som flyttat hit från utlandet och drivit verksamhet här som enskild näringsidkare, fr.o.m. den tidpunkt då personen övergått till att vara anställd i eget bolag och då övriga förutsättningar för avdrag föreligger.
A har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning.
A är [utländsk] medborgare och utbildad (...). [I mitten av] 2005 flyttade han från [utlandet] till Sverige och öppnade på försök en (...)mottagning här. Till att börja med drevs mottagningen som enskild näringsverksamhet men fr.o.m. den 1 januari 2008 har han övergått till att driva verksamheten som anställd i eget fåmansföretag. A:s hustru och parets två minderåriga barn bor kvar i familjebostaden i [utlandet]. Hustrun arbetar (...) och har fast anställning [där].
A vill ha besked om han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning fr.o.m. den 1 januari 2008.
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst. Kapitlet innehåller bl.a. bestämmelser om ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. I förevarande fall aktualiseras följande bestämmelser i 19 och 20 §§ avseende de villkor som måste vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga och vilka tidsgränser för avdrag som gäller.
Den skattskyldige ska på grund av sitt arbete ha flyttat till en ny bostadsort och en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj ska ha behållits på den tidigare bostadsorten. Vidare ska den skattskyldige övernatta på arbetsorten och avståndet därifrån och till bostadsorten måste överstiga50 km . Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen där. Övriga ökade levnadskostnader får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag för övriga ökade levnadskostnader dras av under sammanlagt längst fem år. Med undantag för utgifter för måltider och småutgifter får avdrag medges för längre tid om synnerliga skäl talar för det.
Reglerna fick sin nuvarande lydelse genom SFS 2007:1249 som trädde i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning före ikraftträdandet, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.
Genom lagändringen har det tidigare kravet att den dubbla bosättningen ska vara skälig med hänsyn till vissa omständigheter slopats. Vidare har tidsgränserna för avdrag förlängts. Syftet är att ytterligare underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, öka förutsebarheten och täcka in fler situationer än tidigare (prop. 2007/08:24 s. 22 f.).
Av praxis framgår att den period under vilken en person kan ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning ska anses börja vid den tidpunkt då avdragsrätten ska bedömas enligt bestämmelserna för dubbel bosättning (RÅ 2007 ref. 73).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fr.o.m. inkomståret 2008 bedriver A sin (...)verksamhet i Sverige som anställd i ett eget aktiebolag. Hans inkomst från verksamheten kommer därför att tas upp i inkomstslaget tjänst. A:s förhållanden i övrigt är oförändrade sedan tidigare. Det anförda innebär att han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. Frågan ska besvaras i enligt härmed.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Palmstierna
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.