Ett stipendiums karaktär av skattefri inkomst har inte påverkats av att mottagaren varit anställd vid samma institution som beslutat om stipendiet.
Stipendiets karaktär av skattefri inkomst påverkas inte av att A varit timanställd vid samma institution som beslutat om stipendiet.
A har höstterminen 2008 antagits till forskarutbildning i [ett visst ämne] vid [ett visst universitet]. Hon har möjlighet att hos universitetet ansöka om ett stipendium. Stipendiet finansieras av [en viss institution] och beslutas av institutionens prefekt. Det uppgår till sammanlagt 200 000 kr, avser två års studier och utbetalas i två omgångar. Några villkor i form av krav på motprestation för att komma ifråga för stipendiet uppställs inte.
A vill veta om stipendiets skattefrihet påverkas av att hon under åren 2007 och 2008, då hon fortfarande gick på grundutbildningen, arbetade som timanställd i drygt 30 timmar vid [institutionen]. Skatteverket anser att så inte är fallet.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 8 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) gäller att stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. En förutsättning för skattefrihet är att stipendiet inte är förenat med krav på motprestation (jfr t.ex. prop. 1982/83:157 s. 39 ff., prop. 1990/91:54 s. 180 ff. och prop. 1992/93:127 s. 46 ff., bet. 1992/93:SkU14 s.28 f . samt RÅ 1988 ref. 127).
Stipendiet ska utgå på grund av att A har antagits till forskarutbildning i [ett visst ämne] vid [ett visst universitet]. Enligt vad som framgår av de uppgifter som lämnats i ärendet är stipendiet inte förenat med något krav på motprestation. Inte heller medför hennes tidigare anställning på [institutionen] vid universitetet eller övriga redovisade omständigheter att utbetalningarna ska behandlas annat än som skattefritt stipendium.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Jönsson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
