Föreningens huvudsakliga syfte är att bedriva ishockeyverksamhet på såväl ungdoms-, junior- som elitnivå. Enligt lämnade förutsättningar omfattas verksamheten av undantag från skattskyldighet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Ansökan är föranledd av att föreningen överväger att överföra sin elitverksamhet till ett dotterbolag, Y AB. Den övriga verksamheten ska vara kvar i föreningen.

De tillgångar som tillhör elitverksamheten ska överlåtas till dotterbolaget. Vidare ska rättigheten för föreningens elitlag att delta i Svenska Ishockeyförbundets tävlingsverksamhet upplåtas till bolaget. Ett avtal om en sådan upplåtelse för tiden till och med säsongen 2037/38 ska därvid ingås.

Ersättningar för överlåtelserna och upplåtelsen av rättigheten ska utgå med engångsbelopp till marknadsvärdena. Enligt ett alternativ ska de ske till underpris. Avsikten är att föreningen därefter ska avyttra aktier i dotterbolaget externt. Föreningen kommer dock att behålla aktier som ger röstmajoritet i bolaget.

Föreningen vill ha skattekonsekvenserna av alternativen klarlagda (frågorna 1 och 3). Den frågar även om kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av aktier i dotterbolaget är skattefri (fråga 4) och om lagen mot skatteflykt är tillämplig på förfarandet (fråga 5).

Skatteverket anser att fråga 1 ska besvaras med att ersättningen för överlåtelsen är undantagen från skattskyldighet men att ersättningen för upplåtelsen ska beskattas. Härav följer beträffande fråga 3 att uttagsbeskattning inte aktualiseras för överlåtelsen men att sådan beskattning ska ske på grund av upplåtelsen. Vidare anser Skatteverket att föreningen inte är skattskyldig för kapitalvinst vid aktieavyttringar och att lagen mot skatteflykt inte är tillämplig.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Fråga 1

Enligt 7 kap. 7 § första stycket IL föreligger skattskyldighet för en ideell förening som omfattas av bestämmelserna bara för inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. En sådan förening är dock enligt 7 kap. 7 § andra stycket inte skattskyldig för sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av — som i det här fallet — ett idrottsligt ändamål eller som har annan naturlig anknytning till detta ändamål.

Ansökan vilar på förutsättningen att den elitverksamhet som föreningen bedriver utgör en sådan självständig näringsverksamhet som är skattefri enligt lagrummet (jfr SOU 2006:23 s. 124 ff.). Den övergripande frågan är om åtgärden att flytta utövandet av elitverksamheten till ett dotterbolag kan anses ingå i den skattefria näringsverksamheten.

Under en lång tid har utvecklingen inom ishockey och en rad andra idrotter gått mot att ideella föreningar engagerar idrottsmän på professionell basis för sin elitverksamhet. Som ansökan är ett exempel på kan man se en tendens till att denna typ av verksamhet sätts på bolag. Med anledning härav har riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden i sina stadgar reglerat vad som ska gälla när en förening flyttar idrottslig verksamhet till ett aktiebolag.

Regleringen (som för Svenska Ishockeyförbudets del finns i 11 kap. i förbundets stadgar) tar sikte på vad som ska gälla i fråga om föreningens rättighet att delta i det aktuella förbundets tävlingsverksamhet. Föreningen får upplåta en sådan rättighet till det aktiebolag som fortsättningsvis ska bedriva verksamheten. I upplåtelseavtalet ska bl.a. följande villkor ingå. Bolaget ska förbinda sig att följa de stadgar och tävlingsregler som riksidrottsförbundet och specialförbundet uppställer. Föreningen ska inneha aktier som ger röstmajoritet i aktiebolaget. Bolaget får inte i sin tur vidareupplåta tävlingsrättigheten till annan. Upplåten rättighet ska återgå till föreningen vid bolagets konkurs eller likvidation.

I förevarande fall ska bolagiseringen av elitverksamheten ske enligt de riktlinjer för idrottsaktiebolag som finns i Svenska Ishockeyförbundets stadgar och får som sådan anses utgöra en slutpunkt i den självständiga näringsverksamhet avseende elitverksamheten som föreningen bedriver.

Parterna har olika uppfattningar om hur ersättningen från upplåtelsen av tävlingsrättigheten till bolaget ska hanteras. Att ingå i ett visst seriesystem är en grundförutsättning för att kunna utöva tävlingsidrott av aktuellt slag. Enligt Skatterättsnämndens mening får därför överföringen av elitverksamheten till dotterbolaget anses omfatta både upplåtelsen av rättigheten och överlåtelsen av tillgångarna. Transaktionerna ska därför behandlas på samma sätt vid beskattningen.

Det anförda leder till att föreningen med stöd av 7 kap. 7 § IL inte ska beskattas för de ersättningar som mottas.

Fråga 3

Av svaret på fråga 1 följer att någon uttagsbeskattning inte aktualiseras för det fall transaktionerna sker till underpris.

Fråga 4

I 13 kap. 2 § IL anges att för juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster eller kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna och utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

De kapitalvinster som kan uppkomma vid avyttring av föreningens aktier i dotterbolaget är hänförliga till sådan verksamhet som beskattas enligt 13 kap. 2 § IL. Lämnade förutsättningar innebär att föreningen även efter bolagiseringen av elitverksamheten kommer att omfattas av undantag från skattskyldighet enligt 7 kap. 7 § IL. Föreningen är därmed som framgår av andra stycket i sistnämnda paragraf undantagen också från skattskyldighet för kapitalvinster och kapitalförluster. Kapitalvinst på grund av avyttring av aktierna ska därför inte tas upp till beskattning.

Fråga 5

Lagen mot skatteflykt kan inte anses tillämplig ifråga om det förfarande på vilket bolagiseringen sker.

Fråga 2 förfaller.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Jönsson, Påhlsson, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie