Väsentlig anknytning
(Dnr 22-25/D)Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En pensionsstiftelse har inte ansetts ha rätt till avräkning av utländsk skatt på placeringar i bl.a. amerikanska värdepapper som sker via en luxemburgfond (FCP).
X pensionsstiftelse har inte rätt till avräkning av utländsk källskatt mot avkastningsskatt på pensionsmedel för investeringar i utländska värdepapper som sker via den luxemburgska fonden Y och dess underliggande fonder.
Ansökan avvisas till den del den inte besvarats.
Förhandsbeskedet
X pensionsstiftelse avser att placera tillgångar i bl.a. amerikanska värdepapper via den i Luxemburg bildade fonden Y. Fonden är bildad enligt "Part 1 of the Luxembourg Law of 20 December 2002 on undertakings for collective investments". Fonder bildade enligt del 1 av nämnda lagstiftning bygger på det EG-direktiv som brukar kallas UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, fondföretag). Pensionsstiftelsen vill med sina frågor få klarlagt om den har rätt till avräkning av utländska källskatter för investeringar i värdepapper främst i USA som sker via Y med underfonder.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 14 § första stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) gäller följande. Skattskyldig enligt 2 § första stycket 1-4 och 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla nedsättning av sådan avkastningsskatt. Avräkning skall därvid ske för utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på avkastning - på den skattskyldiges utländska tillgångar - som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågavarande beskattningsår.
Vidare gäller enligt14 a§ första stycket avräkningslagen att innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anses vid tillämpningen av 14 och 15-17 §§ som en utländsk tillgång till den del som tillgångarna i den delägarbeskattade juridiska personen hade ansetts som utländska om de i stället innehafts direkt av den som är skattskyldig till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 1-4 eller 6 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande gäller vid indirekta innehav av delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Om den delägarbeskattade juridiska personen har betalat utländsk skatt, ska enligt bestämmelsens andra stycke sådan skatt anses ha betalats av den som är skattskyldig till avkastningsskatt för andelen. Av den delägarbeskattade juridiska personens sammanlagda utländska skatter anses så stor del belöpa på den som är skattskyldig till avkastningsskatt som motsvarar den andel som denne beskattas för.
X pensionsstiftelse är i och för sig ett sådant subjekt som har rätt att genom avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av avkastningsskatten. Det förutsätter dock att pensionsstiftelsen är innehavare antingen direkt eller genom en delägarbeskattad juridisk person av den tillgång på vilken den utländska skatten belöper.
Enligt 2 kap. 3 § IL ska bestämmelserna om juridiska personer tillämpas också på investeringsfonder. Att det gäller även för utländska fonder som motsvarar svenska investeringsfonder framgår av 2 kap. 2 § IL.
Med hänsyn till vad som är upplyst i ärendet får Y anses motsvara en svensk investeringsfond (jfr RÅ 2001 not. 145 och RÅ 2006 ref. 38). Fonden ska alltså beskattas enligt reglerna i IL avseende utländska investeringsfonder. Pensionsstiftelsen har därför inte rätt till avräkning enligt 14 § avräkningslagen för Y:s utländska källskatter.
Y är inte är att anse som en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL utan som en investeringsfond. Härav följer att bestämmelserna i 5 kap.2 a§ IL om delägarbeskattning av utländsk juridisk person inte är tillämpliga. Därmed är inte heller undantagsbestämmelserna i14 a§ avräkningslagen tillämpliga.
Sammanfattningsvis har X pensionsstiftelse inte rätt till avräkning av den utländska källskatt som påförs Y:s värdepappersplaceringar.
Avvisningen
Nämnden anser att ansökan inte bör besvaras i vidare mån än som skett.
Beslutande: : André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Frågor om beskattning, avdrag, SLP m.m. vid avsättning enligt utländsk pensionsordning.