Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Aktieägare har inte beskattats för bortgiven rätt till utdelning.
Frågorna 1 och 2
A ska inte beskattas för utdelningen.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig.
A äger jord- och skogsbruksfastigheten (...). För att uppnå kostnadseffektiv drift och skötsel av [fastigheten], bl.a. genom investeringar i (...), krävs att driften bedrivs i ett aktiebolag i stället för i enskild näringsverksamhet. A avser därför att arrendera ut jord- och skogsbruket på fastigheten, inklusive vissa byggnader, till ett av honom helägt bolag som är under namnändring till [X AB]. En given förutsättning är att aktierna i X AB utgör kvalificerade andelar enligt bestämmelserna i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
För att finansiellt stötta X AB avser A att till bolaget överlåta rätten till utdelning på sina aktier i de börsnoterade bolagen (...). X AB kommer att enligt 4 kap. 40 § aktiebolagslagen (2005:551) antecknas som behörig att ta emot utdelning på aktierna i fråga. De närmare villkoren för överlåtelsen kommer att regleras i avtal som ingås före såväl bolagsstämmobeslut om utdelning som avstämningsdagen. Utdelningen är inte skattefri för X AB.
A vill veta huruvida han kommer att beskattas för aktieutdelningen om han överlåter rätten till den till X AB (fråga 1) och om svaret förändras om han, innan bolagsstämmobeslut om utdelning fattas, överlåter aktierna i X AB till sonen B (fråga 2). Slutligen vill A veta om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandena (fråga 3).
Skatteverket anser att A ska beskattas för utdelning i båda fallen. Verkets uppfattning är vidare att övervägande skäl talar för att skatteflyktslagen inte kan anses tillämplig.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Utdelning på aktier ska enligt 41 kap. 8 § IL tas upp som intäkt det beskattningsår den kan disponeras. Av 42 kap. 12 § framgår att utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras.
I fråga om överlåtelser genom gåva av rätten till utdelning har i praxis med tillämpning av sistnämnda bestämmelse slagits fast att en aktieägare inte ska beskattas för utdelning när det vid det tillfälle den kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till utdelning (RÅ 2006 ref. 45 och två domar den 22 september 2009, mål nr 1489-09 och 1579-09).
De nu aktuella överlåtelserna skiljer sig från dessa fall i vissa avseenden.
Överlåtelsen enligt fråga 1 är, som Skatteverket framhåller, inte en gåva. Av 42 kap. 12 § IL kan emellertid inte utläsas att frågan om hur utdelningsrätten har förvärvats har någon betydelse för bestämmelsens tillämpning, jfr kapitlets 13 §.
Skatteverket argumenterar för att A ändå ska beskattas eftersom överlåtelsen av rätten till utdelningen till bolaget utgör ett tillskott. Han ska därvid beskattas för den ökning av värdet på X AB som följer av tillskottet.
I 53 kap. IL finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till underpris från, som i det här fallet, en fysisk person till ett företag som överlåtaren eller närstående till överlåtaren är delägare i. Till grund för regleringen ligger att ett tillskott inte utgör en avyttring till marknadsvärde.
Skatteverket ifrågasätter inte att en rätt till en framtida avkastning utgör en tillgång i kapitlets mening men anser att bestämmelserna bara kan tillämpas på tillgångar som kapitalvinstbeskattas vid en avyttring, vilket inte skulle gälla för en rätt till framtida avkastning, se RÅ 1940 ref. 3.
Skatterättsnämnden delar inte Skatteverkets uppfattning att det är möjligt att avvika från lagtexten i förevarande fall. Någon beskattning av tillskottet till marknadsvärdet kan därför inte komma ifråga.
I rättsfallen avseende gåva av rätten till utdelning var vidare respektive mottagare utomstående allmännyttiga juridiska personer som inte var skattskyldiga för utdelning. Här är mottagaren ett aktiebolag för vilket en utdelning som den som aktualiseras i ärendet inte är skattefri. Vid utdelningstidpunkten kommer mottagaren av rätten till utdelning, X AB, att ägas av överlåtaren eller en närstående till honom. I båda fallen utgör aktierna i bolaget kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL.
Bestämmelsen i 42 kap. 12 § IL knyter inte an till vem som förvärvar rätten till utdelning. Med hänsyn härtill ger inte heller nu nämnda skillnad något stöd för att avvika från praxis.
Det betyder sammanfattningsvis att X AB, och inte A, ska beskattas för ifrågavarande utdelning oavsett vem som äger aktierna i X AB vid bolagsstämmobeslut om utdelning.
Skatterättsnämnden finner att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandena varför någon beskattning inte heller kan ske på den grunden.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.