Ett s.k. riskkapitalbolag (X med fonder) köpte upp den svenska Y—koncernen i (månad) 2007. Sökandena, som är anställda som ledande befattningshavare i Y, var tidigare delägare i bolaget via dess moderbolag. De lämnade delägandet vid uppköpet men blev erbjudna att köpa in sig i bolaget på nytt genom det nya ägarbolaget Z. Något s.k. andelsbyte var det emellertid inte fråga om.

Den (datum) 2007 förvärvade sökandena och ett antal andra ledande befattningshavare aktier och teckningsoptioner i Z av X. Köpet ingicks till samma pris som andra investerare betalat (per styck) och anges ha skett till marknadsvärde. Sökandenas andel av aktierna (med rätt till utdelning och rösträtt) uppgick till (under 10) procent. De förvärvade även andra finansiella instrument utfärdade av Z. Dessa instrument omfattas inte av ansökan.

Samtidigt härmed ingick sökandena, X och andra ägare till Z ett investerings- och aktieägaravtal för att gemensamt verka för bolagets bästa i syfte att göra en vinst vid en försäljning av bolaget (s.k. exit). I avtalet anges att avsikten är att det ska ske inom tre år.

Avtalet innehåller en rad förfoganderättsinskränkningar avseende sökandenas aktier m.m. utfärdade av Z. Dessa anges vara i huvudsak följande:

- Sökandena får inte överlåta aktier och/eller optioner utan Xs medgivande. Även överlåtelse till närstående kräver ett sådant medgivande.

- Överlåtelse får ske endast om förvärvaren erbjuder sig att på samma   villkor köpa en proportionell del av de andra innehavarnas aktier ("Tag Along").

- En överlåtare har rätt att kräva att andra aktieägare säljer sina aktier på samma villkor ("Drag Along").

- Om någon av sökandena lämnar sin anställning i Y är han skyldig att avyttra en viss del av sina aktier och teckningsoptioner. I så fall ska han få betalt med Fair Market Value, varmed i första hand avses ett mellan parterna framförhandlat pris. I andra hand ska marknadsvärdet bestämmas enligt i avtalet angivna principer som syftar till att få fram ett rättvisande värde.

Varken aktierna eller optionerna är pantsatta till förmån för Z, X eller någon av Xs fonder.

Frågorna 1 och 2 går ut på att få klarhet i om sökandena ska anses skattemässigt ha förvärvat aktierna och teckningsoptionerna i Z vid avtalstillfället eller först när förfoganderättsinskränkningarna ifråga upphör. Sökandena anser att förvärvet ska anses ha skett vid avtalstillfället varvid en senare realiserad värdeökning ska beskattas i inkomstslaget kapital medan Skatteverket, som synes ifrågasätta att det av sökandena betalade priset motsvarar marknadspris, anser att förvärvet ska anses ske först när förfoganderättsinskränkningarna upphör varvid värdeökning fram till den tidpunkten ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Sökandena har sinsemellan och med huvudaktieägaren till Z samt övriga delägare ingått avtal i syfte att gemensamt verka för bolagets bästa och göra en vinst vid en framtida avyttring av verksamheten. Det bygger bl.a. på att sökandena ska vara anställda i verksamhetsbolaget under denna tid. För att skapa garantier för att så sker har sökandenas aktier och teckningsoptioner försetts med förfoganderättsinskränkningar. De innebär att sökandena inte fritt kan överlåta dessa värdepapper under avtalets löptid.

Den fråga som först ska bedömas är om sökandena, som de själva menar, ska anses ha förvärvat aktier och teckningsoptioner vid avtalstidpunkten eller vid den senare tidpunkt när förfoganderättsinskränkningarna enligt avtalet upphör.

Praxis ger uttryck för att det föreligger ett skattemässigt förvärv av värdepapper vid avtalstidpunkten om det med hänsyn till avtalets innehåll kan anses stå klart att det är parternas avsikt att den anställde ska bli slutlig innehavare av dem när uppställda förfoganderättsinskränkningar upphör (RÅ 2002 ref. 78 jfr med prop. 1989/90:50 s. 74 och RÅ 1986 ref. 36).

En bedömning av parternas avsikt får göras bl.a. mot bakgrund av inskränkningarna i rätten att förfoga över värdepapperena. Om avtalet innehåller betydande inskränkningar i förfoganderätten minskar sannolikheten för att ett förvärv ska anses ha skett. Det skulle exempelvis beroende på omständigheterna kunna vara fallet om begränsningarna gäller under en så lång tid att osäkerheten är påtaglig om anställningen kommer att bestå under hela avtalstiden.

I förevarande fall inger avtalstidens längd inte några sådana betänkligheter. Vidare innebär avtalet att sökandena har rätt till utdelning och rösträtt avseende aktierna. Andra omständigheter som får anses tala för sökandenas uppfattning är att de tidigare var delägare i verksamheten och att de har tillskjutit lika mycket kapital per aktie och teckningsoption i Z som huvudaktieägaren samt att de har rätt att även före avtalstidens utgång avyttra värdepapperena till marknadsvärde. Med hänsyn härtill delar Skatterättsnämnden inte Skatteverkets uppfattning att inskränkningarna sammantaget medför att något förvärv inte ska anses ha skett vid avtalstidpunkten.

Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden att sökandena ska anses ha förvärvat aktierna och teckningsoptionerna vid avtalstidpunkten. Härav följer att framtida realiserad värdeförändring och utdelning ska hänföras till inkomstslaget kapital.

Det sagda gäller oavsett om det pris som sökandena har betalat motsvarar marknadspris eller skulle kunna bedömas understiga detta. Vid kapitalvinstbeskattningen utgörs anskaffningsutgiften av faktiskt betalat pris eller det högre pris som kan följa av att värdepapperena delvis anses förvärvade som en löneförmån enligt 10 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Övriga frågor (3 och 4) förfaller.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe