Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En sedan 1967 utomlands bosatt person som avser att förvärva 50 % av aktierna i ett svenskt företag, och ingå i dess styrelse, har inte ansetts få väsentlig anknytning hit.
Fråga 1
A ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska, enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.
A flyttade från Sverige år 1967. Han har sedan dess haft anställning och varit bosatt utomlands, främst i (...). Efter att han pensionerades år 2007 har han och hans [utländska] hustru bosatt sig i [utlandet]. Utöver hans svenska medborgarskap består anknytningen till Sverige av vuxna barn, föräldrar och syskon. Han besöker Sverige högst en gång per år.
Nu överväger A att förvärva 50 procent av aktierna i ett nystartat svenskt företag, (...) som på egen fastighet ska bedriva verksamhet avseende (...). Övriga aktier ska ägas av en person som inte är närstående till honom. Som ledamot i företagets styrelse kommer A att vara med och fatta beslut i frågor av ekonomisk art men inte i övrigt vara aktiv i företaget. Det är i stället kompanjonen som ska svara för den operativa driften av företaget. A ska förvärva aktierna i [det svenska företaget] genom sitt helägda holdingbolag (...), hemmahörande [i utlandet].
A vill ha besked om han ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av de angivna omständigheterna (fråga 1). Om svaret på den frågan är jakande vill han veta om svaret ändras om hans — indirekta — aktieinnehav i företaget uppgår till endast 35 procent (fråga 2).
Skatteverket anser att fråga 1 ska besvaras nekande.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
A flyttade från Sverige år 1967. Han har — utöver sitt svenska medborgarskap — ingen annan anknytning hit än sina släktingar. Nu avser han emellertid att stärka sina band till Sverige genom ett förvärv, via ett helägt utländskt företag, av 50 procent av aktierna i ett företag som bedriver verksamhet här. Hans aktivitet i företaget kommer att begränsas till att ingå i styrelsen och därvid hantera övergripande ekonomiska frågor. Resterande aktier ska innehas av en inte närstående person.
Aktieinnehavet i företaget, tillsammans med styrelseposten, är den enskilt viktigaste anknytningsfaktorn till Sverige. Därigenom får A anses erhålla ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Skatterättsnämnden finner dock vid en samlad bedömning av omständigheterna, särskilt att A under större delen av sitt vuxna liv varit bosatt och verksam utomlands, att han inte kan anses få väsentlig anknytning hit till följd av det tilltänkta aktieförvärvet.
Fråga 2 förfaller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Frågor om beskattningsrätt enligt skatteavtal med Singapore