Avräkning avkastningsskatt
(Dnr 16-25/D)Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
En utbetalning av ett belopp motsvarande ett tidigare beskattat och återbetalat förbjudet lån har ansetts kunna göras utan beskattningskonsekvenser.
Utbetalningen utlöser inte någon beskattning för A.
Genom beslut av Skattemyndigheten [år] 1997, som fastställts av Kammarrätten i (...) år 2003, har A eftertaxerats för inkomståret 1991 med (...) kr som intäkt av tjänst med stöd av punkt 15 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Grunden för beskattningen var att ett penninglån ansågs ha lämnats från X AB i strid mot det s.k. låneförbudet, i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). I december 1991 hade (...) överförts från det svenska bolagets (utländska) dotterbolag Y till A:s privata bankkonto i (utlandet). A var majoritetsägare i moderbolaget och anställd som VD i båda bolagen. Han återbetalade beloppet i mars 1992.
A vill veta om han till följd av att han återbetalat det lån han beskattats för kan ta ut motsvarande belopp från moderbolaget utan beskattningskonsekvenser för honom.
Skatteverket anser att A ska beskattas som för vinstutdelning eftersom han inte har någon fordran på bolaget i anledning av återbetalningen som kan ligga till grund för utbetalningen.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Det aktiebolagsrättsliga låneförbudet infördes år 1973 bl.a. för att förhindra skatteflykt i form av aktieägares lån från bolaget för privat konsumtion (prop. 1973:93 s. 90).
Bestämmelser om beskattning av låntagare till lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilka nu för inkomstslaget tjänst finns i 11 kap. 45 § inkomstskattelagen (1999:1229), tillkom år 1976. De utformades med utgångspunkt i att de transaktioner som täcks av låneförbudet ofta är ett uttag för gott av substans i företaget (jfr prop. 1975/76:79 s. 92).
Av allmänna principer följer att om låntagaren har beskattats för ett lån som lämnats i strid mot låneförbudet ska någon ytterligare beskattning vid ett senare efterskänkande av lånet inte ske (jfr prop. 1999/2000:15 s. 97 samt RÅ 2003 not. 119 och RÅ85 1:52). Enligt Skatterättsnämndens mening bör samma bedömning göras i ett fall som det förevarande när den skattskyldige tar ut ett belopp motsvarande det lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilket lån han tidigare har betalat tillbaka och därefter beskattats för enligt den aktuella bestämmelsen. Den ställda frågan besvaras således jakande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Frågor om beskattning, avdrag, SLP m.m. vid avsättning enligt utländsk pensionsordning.
Förvärv av fastighet i Sverige genom bolag som ägs av en från Sverige utflyttad person har inte ansetts innebära väsentlig anknytning.
Fråga om en utländsk trust respektive en utländsk stiftelse motsvarar en svensk familjestiftelse.
Fråga om en viss typ av utbetalning omfattas av Forskarskattenämndens beslut om skattelättnader.
Fråga om överlåtelse av samtliga aktierna i ett bolag är en underprisöverlåtelse samt om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om avdrag för värdeminskning på byggnad som inte gjorts visst år kan dras av ett senare år.