En utbetalning av ett belopp motsvarande ett tidigare beskattat och återbetalat förbjudet lån har ansetts kunna göras utan beskattningskonsekvenser.
Utbetalningen utlöser inte någon beskattning för A.
Genom beslut av Skattemyndigheten [år] 1997, som fastställts av Kammarrätten i (...) år 2003, har A eftertaxerats för inkomståret 1991 med (...) kr som intäkt av tjänst med stöd av punkt 15 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Grunden för beskattningen var att ett penninglån ansågs ha lämnats från X AB i strid mot det s.k. låneförbudet, i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). I december 1991 hade (...) överförts från det svenska bolagets (utländska) dotterbolag Y till A:s privata bankkonto i (utlandet). A var majoritetsägare i moderbolaget och anställd som VD i båda bolagen. Han återbetalade beloppet i mars 1992.
A vill veta om han till följd av att han återbetalat det lån han beskattats för kan ta ut motsvarande belopp från moderbolaget utan beskattningskonsekvenser för honom.
Skatteverket anser att A ska beskattas som för vinstutdelning eftersom han inte har någon fordran på bolaget i anledning av återbetalningen som kan ligga till grund för utbetalningen.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Det aktiebolagsrättsliga låneförbudet infördes år 1973 bl.a. för att förhindra skatteflykt i form av aktieägares lån från bolaget för privat konsumtion (prop. 1973:93 s. 90).
Bestämmelser om beskattning av låntagare till lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilka nu för inkomstslaget tjänst finns i 11 kap. 45 § inkomstskattelagen (1999:1229), tillkom år 1976. De utformades med utgångspunkt i att de transaktioner som täcks av låneförbudet ofta är ett uttag för gott av substans i företaget (jfr prop. 1975/76:79 s. 92).
Av allmänna principer följer att om låntagaren har beskattats för ett lån som lämnats i strid mot låneförbudet ska någon ytterligare beskattning vid ett senare efterskänkande av lånet inte ske (jfr prop. 1999/2000:15 s. 97 samt RÅ 2003 not. 119 och RÅ85 1:52). Enligt Skatterättsnämndens mening bör samma bedömning göras i ett fall som det förevarande när den skattskyldige tar ut ett belopp motsvarande det lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilket lån han tidigare har betalat tillbaka och därefter beskattats för enligt den aktuella bestämmelsen. Den ställda frågan besvaras således jakande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
