Expertskatt
(Dnr 96-24/D)Fråga om en viss typ av utbetalning omfattas av Forskarskattenämndens beslut om skattelättnader.
En utbetalning av ett belopp motsvarande ett tidigare beskattat och återbetalat förbjudet lån har ansetts kunna göras utan beskattningskonsekvenser.
Utbetalningen utlöser inte någon beskattning för A.
Genom beslut av Skattemyndigheten [år] 1997, som fastställts av Kammarrätten i (...) år 2003, har A eftertaxerats för inkomståret 1991 med (...) kr som intäkt av tjänst med stöd av punkt 15 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Grunden för beskattningen var att ett penninglån ansågs ha lämnats från X AB i strid mot det s.k. låneförbudet, i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). I december 1991 hade (...) överförts från det svenska bolagets (utländska) dotterbolag Y till A:s privata bankkonto i (utlandet). A var majoritetsägare i moderbolaget och anställd som VD i båda bolagen. Han återbetalade beloppet i mars 1992.
A vill veta om han till följd av att han återbetalat det lån han beskattats för kan ta ut motsvarande belopp från moderbolaget utan beskattningskonsekvenser för honom.
Skatteverket anser att A ska beskattas som för vinstutdelning eftersom han inte har någon fordran på bolaget i anledning av återbetalningen som kan ligga till grund för utbetalningen.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Det aktiebolagsrättsliga låneförbudet infördes år 1973 bl.a. för att förhindra skatteflykt i form av aktieägares lån från bolaget för privat konsumtion (prop. 1973:93 s. 90).
Bestämmelser om beskattning av låntagare till lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilka nu för inkomstslaget tjänst finns i 11 kap. 45 § inkomstskattelagen (1999:1229), tillkom år 1976. De utformades med utgångspunkt i att de transaktioner som täcks av låneförbudet ofta är ett uttag för gott av substans i företaget (jfr prop. 1975/76:79 s. 92).
Av allmänna principer följer att om låntagaren har beskattats för ett lån som lämnats i strid mot låneförbudet ska någon ytterligare beskattning vid ett senare efterskänkande av lånet inte ske (jfr prop. 1999/2000:15 s. 97 samt RÅ 2003 not. 119 och RÅ85 1:52). Enligt Skatterättsnämndens mening bör samma bedömning göras i ett fall som det förevarande när den skattskyldige tar ut ett belopp motsvarande det lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilket lån han tidigare har betalat tillbaka och därefter beskattats för enligt den aktuella bestämmelsen. Den ställda frågan besvaras således jakande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om en viss typ av utbetalning omfattas av Forskarskattenämndens beslut om skattelättnader.
Fråga om överlåtelse av samtliga aktierna i ett bolag är en underprisöverlåtelse samt om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om avdrag för värdeminskning på byggnad som inte gjorts visst år kan dras av ett senare år.
Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln