Skattereduktion för hushållstjänster (RUT-avdrag)
(Dnr 147-25/D)Termisk behandling av parkslide berättigar till skattereduktion för hushållsarbete.
Undantaget från beloppsspärren när företagsledare fått det bestämmande inflytandet i ett underskottsföretag har ansetts gälla bara för fåmansföretag.
Begränsningarna i rätten till avdrag för underskott enligt 40 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inträder om det aktuella aktieförvärvet sker.
X AB är ett bolag som inte är ett fåmansföretag enligt definitionen av sådana företag i 56 kap. 2 § IL. Bolaget har kvarstående underskott från tidigare beskattningsår om ca en miljon kr. Avsikten är att bolagets VD, som haft ställning som företagsledare i bolaget sedan år 2004, ska köpa samtliga övriga ägares aktier i bolaget.
Ägarförändringen medför enligt ansökan att 40 kap. 11 § blir tillämplig. Det innebär att avdragsbegränsning för underskottet i form av beloppsspärren enligt kapitlets 15—17 §§ inträder för bolaget. Av 40 kap. 13 § IL framgår att 11 § inte ska tillämpas i vissa situationer. X AB vill få klarlagt om undantaget i 13 § första stycket andra meningen är tillämplig dvs. om bolagets VD, som får det bestämmande inflytandet genom ägarförändringen, har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren i den mening som avses i bestämmelsen.
Bolaget gör gällande att det är fallet eftersom det enligt undantagsbestämmelsens ordalydelse inte krävs att företaget ifråga är ett fåmansföretag.
Skatteverket anser att undantaget vid företagsledares förvärv i 40 kap. 13 § IL bara avser den som har väsentligt inflytande i ett fåmansföretag enligt definitionen av företagsledare i 56 kap. 6 §.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
X AB är ett underskottsföretag enligt 40 kap. 4 § IL. Av kapitlets 11 § framgår att det inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av en fysisk person. Undantag från tillämpning av 11 § görs enligt 13 § bl.a. när den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under viss tid dessförinnan. Frågan i ärendet är om undantaget för företagsledares förvärv är tillämpligt även när som i detta fall bolaget inte är ett fåmansföretag.
Ordalydelsen i 40 kap. 13 § IL jämfört med definitionen av företag i kapitlets 3 § motsäger inte bolagets uppfattning att begreppet företagsledare i bestämmelsen inte är begränsad till att avse företagsledare i fåmansföretag.
Begreppet företagsledare är inte preciserat närmare i 40 kap. IL. Det innebär att det finns anledning att tolka begreppet företagsledare i enlighet med vad som gäller i IL i allmänhet. I 2 kap. IL finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Kapitlets 1 § innehåller också hänvisningar till definitioner och förklaringar som tagits in i paragrafer i andra kapitel. En sådan hänvisning är till företagsledare i 56 kap. 6 §. Enligt den bestämmelsen används företagsledarbegreppet i fråga om fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Av förarbetena till 2 kap. 1 § framgår att definitioner eller förklaringar som tagits in i andra kapitel har generell giltighet om inte annat anges. Hänvisningarna i paragrafen till andra lagrum är en vägledning för att läsaren ska hitta till definitionerna och förklaringarna ifråga (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 18).
Den aktuella undantagsregeln infördes år 1998 i 5 § andra stycket lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Där angavs uttryckligen att en förutsättning för bestämmelsens tillämpning var att den nya ägaren varit företagsledare enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 kommunalskattelagen (1928:370), dvs. enligt den bestämmelse som motsvarar 56 kap. 6 § IL. Det innebar alltså en begränsning i förhållande till hur företag definierades i 1993 års lag och numera i 40 kap. 3 § IL. Hänvisningen till bestämmelsen i kommunalskattelagen var nödvändig eftersom underskottsreglerna fanns i en särskild lag.
Att det var för företagsledare i fåmansföretag som undantaget tillkom framgår av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1998/99:7 s.27 f . och 30). I förarbetena till IL sägs inte något om att det fanns någon avsikt att ändra undantagsbestämmelsens innehåll (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 472).
Sammanfattningsvis kan Skatterättsnämnden konstatera att det finns en förklaring av begreppet företagsledare i IL i 56 kap. 6 § som har generell giltighet i lagen om annat inte anges. Det framgår inte av vare sig lagtext eller förarbeten att begreppet har en annan innebörd i 40 kap. Med hänsyn härtill finner Skatterättsnämnden att undantagsregeln i fråga ska läsas så att den bara avser företagsledare i fåmansföretag. Undantaget är därför inte tillämpligt vid det tilltänkta aktieförvärvet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Bergman
Termisk behandling av parkslide berättigar till skattereduktion för hushållsarbete.
Fråga om väsentlig anknytning på grund av innehav av jordbruksfastighet samt förvärv av aktiebolag för skötsel av fastigheten.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.