Motivering

Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.

X AB äger en [anläggning] på både egen fastighet och arrenderade markområden samt bedriver servering [inom anläggningsområdet]. [Anläggningen] på den egna fastigheten har indelats som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande enligt 2 kap. 2 § FTL. De årliga driftkostnaderna för [anläggningsverksamheten] överstiger motsvarande intäkter från verksamheten. Övriga verksamheter beräknas ge överskott.

Skattebefrielsen enligt 7 kap. 21 § första stycket IL medförde att utgifter i den skattefria delen av verksamheten inte var avdragsgilla för X AB. Bolaget bildade därför ett dotterbolag till vilket [anläggningen] hyrs ut på marknadsmässiga villkor (...).

Enligt lämnade förutsättningar kan moder- och dotterbolaget lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt.

X AB vill veta om hyresinkomsterna från dotterbolaget ska tas upp och om utgifterna för investeringar i [anläggningen] ska dras av och därmed kvittas mot hyresinkomsterna samt inkomst från övrig verksamhet inom bolaget eller andra koncernbolag (frågorna 1 och 2). Bolaget vill även ha besked om det vidtagna förfarandet kan anses strida mot skatteflyktslagen (fråga 3).

Skatteverket anser att X AB ska ta upp hyresinkomsterna som intäkter och dra av utgifterna i verksamheten som kostnad samt att förfarandet inte strider mot skatteflyktslagen.

Skatterättsnämndens bedömning

Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 1991 ref. 36 uttalat att skattefrihet enligt 7 kap. 21 § första stycket IL endast kan komma ifråga när ägaren till en fastighet med specialbyggnader själv bedriver den kvalificerade verksamheten. I den mån det är någon annan som bedriver denna verksamhet gäller inte skattefriheten.

Svaret på frågorna 1 och 2 har utformats i enlighet härmed. I den mån fråga 2 inte besvarats avvisas den.

Skatterättsnämnden finner vidare att skatteflyktslagen inte kan anses tillämplig på förfarandet (fråga 3).

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander