En sedan flera år från Sverige till utlandet utflyttad person har befunnits ha väsentlig anknytning hit, bland annat med hänsyn till att familjen efter utflyttningen har behållit den tidigare permanentbostaden här.
A har väsentlig anknytning till Sverige.
A, som är svensk medborgare, är sedan [i början av] 2006 anställd i Y i [utlandet]. Han hade då tillsammans med sin hustru och (...) barn i skolåldern bosatt sig där i en [lägenhet].
Familjen har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige, en villafastighet i [orten 1]. Vidare innehar familjen en fritidsbostad i [orten 2]. Fastigheterna används som fritidsbostäder. I ansökan sägs att hustrun och barnen tillbringar sommarloven i fastigheten i [orten 1], en ort där barnens (...) släktingar och vänner är bosatta.
A innehar [cirka 4] procent av aktierna i X AB via det helägda [utländska] bolaget Z. Han var tidigare styrelseledamot i X AB men lämnade styrelsen under hösten 2010.
Familjens vistelser i Sverige i samband med semester och A:s tjänsteresor har i genomsnitt understigit [cirka 70] dagar per år.
Inför en förestående utdelning från Z frågar A om han under inkomståret 2011 har väsentlig anknytning till Sverige.
Frågan ställs i ljuset av Skatteverkets ställningstagande den 8 april 2008, "Väsentlig anknytning p.g.a. innehav av tidigare permanentbostad" (dnr 131 687505-07/111). Där gör Skatteverket sammanfattningsvis bedömningen att väsentlig anknytning ska anses föreligga endast t.o.m. utgången av femte året efter utflyttningsåret om den enda kvarvarande anknytningsfaktorn av betydelse utgörs av innehav av tidigare permanentbostad.
Skatteverket anser — till skillnad från A — att han har väsentlig anknytning hit.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
Familjen har behållit sin tidigare permanentbostad i [orten 1] efter utflyttningen till [utlandet]. Ett sådant fortsatt innehav har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (RÅ 2009 not. 84).
Mot den bakgrunden får A vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter fortfarande anses ha väsentlig anknytning hit (jfr RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
