X AB bedriver verksamhet som leverantör av (...). A och C är verksamma i bolaget i betydande omfattning. Tillsammans med A:s bror B ägde de tidigare bolaget genom Y AB.

År 2007 överlät sökandena aktierna i det senare bolaget till det [utländska] bolaget Z, ett bolag som de ägde indirekt genom två [utländska] bolag, Å och Ä. Å:s och Ä:s ägarandelar i Z uppgick till 75 respektive 25 procent.

Under hösten 2008 kom sökandena överens med D AB om att D AB skulle investera i verksamheten. I det syftet bildade de C AB. D AB äger 31 procent av aktierna i bolaget, A (..) procent, B (...) procent och C (...) procent.

I början av [månad] 2009 avyttrade Å och Ä alla utom en aktie i Z till C AB för marknadsvärdet (...) miljoner kronor. Den återstående aktien såldes till ett annat bolag. Den enda verksamhet som Å och Ä bedriver är att förvalta kapitalet från dessa försäljningar.

Samma dag som C AB förvärvade aktierna i Z tillsköt D AB (...) miljoner kronor som ett ovillkorligt aktieägartillskott till C AB. En annan åtgärd var att omstrukturera den nya koncernen så att C AB kom att direktäga även Y AB och X AB.

Sökandena inledde därefter en avveckling av Å och Ä. Bröderna A och B bildade därför bolaget A AB, där A äger 80 procent av aktierna och B 20 procent. I [månad] 2009 avyttrade de sina aktier i Å till A AB för ett pris understigande marknadsvärdet. På motsvarande sätt har C överlåtit sina aktier i Ä till det av honom nybildade B AB.

Avvecklingen genom likvidation av Å och Ä beräknas slutföras under år 2010. Det innebär att A AB och B AB då tillförs utdelningsbart kapital.

Frågorna 1 och 2

Frågorna och parternas inställning

Sökandena vill veta om utdelningar från A AB och B AB ska beskattas i inkomstslaget kapital (fråga 1). För det fall svaret är nekande frågar de om svaret ändras om utdelning lämnas först år 2015 (fråga 2).

Sökandena anser att deras aktier i A AB och B AB inte är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § IL eftersom de inte har varit verksamma i betydande omfattning vare sig i dessa bolag eller i deras dotterbolag. Utdelningar ska därför beskattas enbart i inkomstslaget kapital.

Skatteverket menar att aktierna är kvalificerade andelar. Verkets uppfattning grundas på att A AB och B AB får anses bedriva samma eller likartad verksamhet som X AB. Den femåriga karenstiden börjar därmed inte löpa förrän A och C upphör att vara verksamma i betydande omfattning i detta bolag.

Skatterättsnämndens bedömning

I 57 kap. 4 § IL regleras under vilka förutsättningar en andel i ett fåmansföretag ska anses som en kvalificerad andel. Enligt första stycket 1 är andelen kvalificerad om, såvitt här är av intresse, andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Det är enligt första stycket 2 också fallet om företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag.

Enligt förutsättningarna har varken A eller B varit verksam i betydande omfattning i vare sig A AB eller dess dotterbolag Å. Motsvarande gäller för C och bolagen B AB och Ä. Varken aktierna i A AB eller B AB kan således på den grunden anses som kvalificerade andelar.

Det återstår därmed att pröva om sökandena är, eller har varit, verksamma i ett annat fåmansföretag som kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet som A AB och B AB. Den prövningen ska ske med beaktande av förhållandena efter det att likvidationen av deras respektive dotterbolag har slutförts.

Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (RÅ 1999 ref. 28 och RÅ 2010 ref. 11 I--V).

Å och Ä har överlåtit nästan samtliga andelar i Z — och därigenom verksamheten i X AB — till C AB för andelarnas marknadsvärden. Därmed har de säljande bolagen tillgodogjort sig kapital som genererats i verksamheten i X AB och som kan hänföras till A:s och C:s arbetsinsatser i det bolaget.

Den fortsatta verksamheten i Å och Ä har bestått i förvaltning av detta kapital. Genom likvidation av Å och Ä övertas denna verksamhet av A AB och B AB.

Av det anförda följer att A AB och B AB ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet som den som bedrivs i X AB (jfr RÅ 2010 ref. 11 I). Aktierna i respektive bolag utgör därmed kvalificerade andelar för A och B, där B:s andelar smittas av A:s verksamhet i X AB, samt för C. Utdelning på aktierna i A AB och B AB ska därför beskattas enligt reglerna i 57 kap. IL.  

Aktierna är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § IL så länge sökandena, eller närstående till dem, är verksamma i X AB i betydande omfattning och ytterligare fem år därefter.

Fråga 3

Frågan och parternas inställning

Sökandena vill ha besked om utomståenderegeln i 57 kap. 5 § IL är tillämplig på deras aktieinnehav i C AB.

De anser att utomståenderegeln är tillämplig. Skälet är att D AB har ägt minst 30 procent av aktierna i C AB sedan bolagets tillkomst och att den vinstgenerering i X AB som A:s och C:s arbetsinsatser har medfört har realiserats när Å och Ä sålde andelarna i Z till C AB.

Skatteverket menar att utomståenderegeln inte kan anses tillämplig då det utomstående ägandet via C AB i X AB inte har förelegat under hela den föregående femårsperioden.

Skatterättsnämndens bedömning

Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel enligt 57 kap. 5 § första stycket IL anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Med företag avses här, enligt paragrafens andra stycke, det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.

X AB ägs, via C AB, i betydande omfattning av utomstående. Frågan är då om det finns särskilda skäl att anse att sökandenas aktier i C AB ändå ska anses som kvalificerade andelar. Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger ska, som framgår av bestämmelsens ordalydelse, hänsyn tas till förhållandena under den angivna tidsperioden.

Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2001 ref. 37 I uttalat att något oeftergivligt krav på att det utomstående ägandet ska ha förelegat under hela den angivna tidsperioden inte kan utläsas av lagtexten. Domstolen ansåg att omständigheterna i det enskilda fallet således undantagsvis kunde vara sådana att utomståenderegeln är tillämplig trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden. En sådan omständighet kan t.ex. vara att den vinstgenerering som en persons arbetsinsats i företaget kan ha medfört har realiserats genom en avyttring av hans aktier under perioden (jfr RÅ 2001 ref. 37 II).

De indirekt ägda aktierna i X AB avyttrades till C AB under den aktuella perioden men inte av sökandena utan av dem ägda [utländska] företag. Den kapitalvinst som då uppkom har därför inte beskattats hos sökandena. Vidare ägs C AB till 69 procent av sökandena själva.

Mot denna bakgrund är enligt Skatterättsnämndens mening omständigheterna inte sådana att utomståenderegeln ska anses tillämplig.

Med hänsyn till svaren på frågorna 1—3 förfaller tilläggsfrågan huruvida förfarandet strider mot lagen mot skatteflykt.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Dahlberg, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds