X bedriver verksamhet från ett fast driftställe, tillika filial, i Sverige. Bolaget köpte under år (...) samtliga aktier i ett svenskt [aktiebolag]. Köpet finansierades genom lån i euro. Aktierna och lånen har allokerats till filialen och är hänförliga till den även i skattemässigt hänseende.

Filialen har sedan etableringen år (...) haft sin redovisning i euro. Aktierna i [aktiebolaget] togs upp till sitt anskaffningsvärde i euro. På balansräkningens skuldsida motsvarades aktieinnehavet av en lika stor skuld i samma valuta. Sedan dess har aktierna och lånen varit bokförda till samma belopp. Under tiden efter det att aktierna förvärvades har den svenska kronan såväl minskat som ökat i värde i förhållande till euron. Värdeförändringen har i aktuellt hänseende inte påverkat inkomstbeskattningen av filialen. År 2009 amorterade X en del av skulden varvid valutakursförändring realiserades i motsvarande mån.

X frågar om värdeförändring i svenska kronor, som beror på ändrad växelkurs mellan euro och kronor, avseende de låneskulder i euro som använts för att köpa aktierna i [aktiebolaget] ska påverka beräkningen av den beskattningsbara inkomsten i filialen. X anser att frågan ska besvaras jakande medan Skatteverket är av motsatt uppfattning.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Vid beskattningen av filialens inkomster gäller lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. (omräkningslagen). Enligt den lagen ska som huvudregel det löpande resultatet i euro inom det till redovisningen s.k. kopplade området räknas om till svenska kronor enligt beskattningsårets genomsnittliga växlingskurs (5 §). För beskattning av transaktioner som inte ingår i det kopplade området finns inga särskilda bestämmelser, vilket leder till att beräkningarna och beskattningen ska ske enligt "vanliga" regler i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, se prop. 1999/2000:23, t.ex. s. 173-175.

Omräkningslagen innehåller bestämmelser som innebär att det skattepliktiga resultatet  — som, såvitt avser kopplade poster, mäts i euro — för deklarationsändamål räknas om till svenska kronor. Att euro är beskattningsvaluta framgår även motsatsvis av 11 § första stycket som anger att i stället för vad som föreskrivs i 14 kap. 8 § IL ska fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i annan valuta än euro värderas till kursen vid beskattningsårets utgång.

Detta betyder att valutakursförändringar på till redovisningen kopplade poster i euro inte kommer att tas med vid beräkningen av ett euroredovisande företags skattepliktiga resultat utan behandlas på motsvarande sätt som gäller för sådana poster i svenska kronor för företag som har sin redovisning i svenska kronor. Den bestämmelse i 6 § omräkningslagen som anger att balansräkningsposter ska räknas om till balansdagens kurs avser de upplysningar om sådana poster som ska lämnas.

Frågan är då om de ifrågavarande skulderna är sådana poster som ska kapitalvinstbeskattas (varvid realiserade värdeförändringar beroende på ändrade valutakurser skulle inkluderas vid beräkningen av vinst eller förlust).

I 25 kap. 3-5 §§ IL räknas upp vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i näringsverksamhet. Värdeförändringar på skulder nämns inte i uppräkningen. Med hänsyn härtill och till den praxis som gäller för förluster på skulder i utländsk valuta i näringsverksamhet finner Skatterättsnämnden att skulder som tillhör sådan verksamhet ska hänföras till det kopplade området (se Per Thorell, Beskattning och utländsk valuta, 1988, s. 95-121, 240-243 och där nämnda rättsfall, RÅ 1988 ref. 135, Ds 1990:38 s. 32 och 61-62 samt prop. 1990/91:54 s. 236-240). Värdeförändringar som beror endast på ändrad valutakurs mellan euro och svenska kronor på de ifrågavarande skulderna i euro ska alltså inte vare sig tas upp eller dras av.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Dahlberg, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Sekreterare tillika föredragande vid sammanträdet: Roupe