Fysiska personers införsäljning till underpris av aktier i ett svenskt bolag till ett av dem ägt utländskt bolag har inte medfört beskattning. Senare utdelning från det svenska bolaget till det utländska bolaget och därifrån till ägarna har inte föranlett beskattning för mottagarna. Lagen mot skatteflykt har inte ansetts tillämplig.
Frågorna 1-3
Någon beskattning ska inte ske.
Fråga 4
Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.
Omständigheterna i ärendet
A och B är sedan år (...) bosatta i USA. De äger aktier, motsvarande (...) och (...) procent, i X AB, som bedriver [verksamhet]. Bolaget har ett amerikanskt dotterbolag, Y LLC, i vilket A och B är anställda.
Avsikten är att A och B ska överlåta sina aktier i X AB till det av dem helägda Z Ltd, som är ett i Malta skatterättsligt hemmahörande bolag, för pris understigande såväl omkostnadsbeloppet som marknadsvärdet för aktierna. Utdelning kommer sedan att lämnas från X AB till Z Ltd och därefter från det bolaget till A och B.
Enligt givna förutsättningar gäller bl.a. följande. A och B är obegränsat skattskyldiga i Sverige eftersom de har väsentlig anknytning hit genom sitt aktieinnehav i X AB. De är även obegränsat skattskyldiga i USA. Vid en tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och USA (SFS 1994:1617) anses A och B ha skatterättsligt hemvist i USA med hänsyn till att de båda har sin permanenta bostad där. Z Ltd har hemvist i Malta enligt skatteavtalet mellan Sverige och Malta (SFS 1995:1504). Aktierna i X AB utgör kvalificerade andelar för A och B till följd av att de är verksamma i betydande omfattning i bolagets amerikanska dotterbolag.
Sökandena vill veta om aktieöverlåtelserna till Z Ltd ger upphov till beskattning i Sverige (fråga 1) och om utdelningar dels från X AB till Z Ltd, dels från det senare bolaget till A och B är undantagna från beskattning i Sverige (frågorna 2 och 3). Slutligen frågar de om lagen mot skatteflykt är tillämplig (fråga 4).
Deras uppfattning är att någon beskattning inte ska ske och hänvisar till följande regler. Beträffande fråga 1 till 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), särskilt kapitlets 2 § första stycke. Vidare, för fråga 2, till artikel 10 punkt 2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Malta alternativt artikel 3 punkt 1 a och 1 b samt artikel 5 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Slutligen, avseende fråga 3, till artikel 22 i skatteavtalet mellan Sverige och USA.
Beträffande fråga 4 anser de att lagen mot skatteflykt inte är tillämplig eftersom skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna inte kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (jfr lagens 2 § 3) och att ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet (jfr 2 § 4).
Skatteverket har samma uppfattning som sökandena.
Syftet med ansökan är att få redovisade transaktionerna prövade mot vissa angivna bestämmelser i inkomstskattelagen, i skatteavtalen mellan Sverige och Malta och Sverige och USA samt i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv. Till grund för att besvara frågorna har sökandena lämnat ett antal rättsliga förutsättningar.
Skatterättsnämnden finner utifrån dessa förhållanden att någon annan bedömning än den som parterna samstämmigt gjort inte kan komma ifråga beträffande frågorna 1-3. Vid en tillämpning av de aktuella bestämmelserna får de villkor för att beskattning i Sverige inte ska ske alltså anses uppfyllda.
I fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig finner Skatterättsnämnden att kriterierna i lagens 2 § 1-3 får anses uppfyllda. Däremot kan ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som avses i 2 § 4 (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom den 5 november 2012 i mål nr 694-12). Fråga 4 ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare och föredragande: Tottie
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
