Anställds förvärv av optioner
(Dnr 52-24/D)Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
Differentierad utdelning har inte föranlett annan beskattning i inkomstslaget tjänst än den som följer av 57 kap. IL.
Fråga 1
Utdelningen föranleder ingen annan beskattning i inkomstslaget tjänst än den som följer av bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 4
Förvärvet av aktier i X AB medför ingen inkomstbeskattning.
Fråga 5
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.
Omständigheterna i ärendet
Y AB förvärvade under år (...) samtliga aktier i Z AB från Å AB. Sistnämnda bolag ägdes vid denna tidpunkt av personer som då var anställda i Z AB.
Z AB är ett (...)företag med inriktning bl.a. mot (...). Bolaget omsatte under räkenskapsåret 2010 ca (...) miljoner kr och hade (...) anställda.
För att skapa ett incitament för de anställda i Z AB överväger man att genomföra följande åtgärder.
Z AB emitterar i ett första steg preferensaktier motsvarande (...) procent av bolagets kapital och röster till Y AB. Därefter överlåter Y AB, till marknadsvärdet, samtliga aktier i det helägda dotterbolaget X AB till de personer som är anställda i Z AB. X AB bildades av Y AB i [månad, år] och har inte bedrivit någon verksamhet varför aktiernas marknadsvärde är lika med deras bokförda värde.
Samtliga anställda i Z AB, som har varit tillsvidareanställda under en [viss tid], erbjuds delägarskap i X AB. De som förvärvar aktier i X AB ska var och en äga en lika stor andel i bolaget.
Y AB överlåter sedan samtliga sina preferensaktier i Z AB till X AB. Köpet finansieras genom kapitaltillskott av aktieägarna. Som förutsättning ges att förvärvet sker på marknadsmässiga villkor.
Senare anställda i Z AB kommer att erbjudas delägarskap i X AB per den 1 januari respektive kalenderår på motsvarande sätt som tidigare delägare. Avsikten är att aktierna i X AB endast ska ägas av anställda i Z AB varför aktierna kommer att omfattas av ett hembudsförbehåll.
Preferensaktierna och stamaktierna i Z AB har samma röstvärde men ger olika rätt till del i bolagets vinst. I bolagsordningen anges att utdelningsrätten på respektive aktieslag regleras i aktieägaravtal. Avtalet reglerar hur stor del av årets resultat som ska delas ut.
Beslutad utdelning differentieras enligt följande. Utdelning upp till (...) miljoner kronor ges endast på stamaktierna medan utdelning mellan (...) och (...) miljoner kronor endast tillfaller preferensaktierna. Utdelning därutöver fördelas i förhållande till aktiernas ägarandel.
A, en av de anställda i Z AB som i det första skedet kommer att erbjudas och godta att bli delägare i X AB, och B, som avser att bli delägare i bolaget den 1 januari 2012, vill veta om utdelning som de senare kan få från X AB ska beskattas på annat sätt än vad som följer av 57 kap. IL (fråga 1). Frågorna 2 och 3 är följdfrågor som ställs under förutsättning att fråga 1 besvaras jakande.
Sökandena vill vidare veta om B:s köp av aktier i X AB till ett beräknat substansvärde medför några beskattningskonsekvenser för honom eller bolaget (fråga 4). Slutligen ställs frågan om skatteflyktslagen kan anses tillämplig på förfarandet (fråga 5).
Någon fråga huruvida sökandenas aktier i X AB kommer att vara kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL ställs inte.
Parterna är överens om att frågorna 1 och 4 bör besvaras nekande, varvid frågorna 2 och 3 förfaller, samt att skatteflyktslagen ej kan anses tillämplig.
Fråga 1
Frågan gäller om den utdelning som X AB kan komma att lämna till aktieägarna, en utdelning som X AB finansierar genom mottagen utdelning på sina preferensaktier i Z AB, ska beskattas på annat sätt än enligt bestämmelserna i 57 kap. IL.
En utdelning som betalas ut till aktieägarna enligt beslut på bolagsstämma bör normalt behandlas som utdelning även skatterättsligt. Undantag har i praxis gjorts i en situation där aktier av samma slag gav olika utdelning beroende på vem som ägde dem (RÅ 2000 ref. 56).
I 57 kap. IL regleras i vilka fall en utdelning ska tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Någon anledning att därutöver behandla utdelning som lön föreligger, enligt Skatterättsnämndens mening, inte i ett fall som detta där utdelningens storlek inte har någon koppling till den enskilde delägarens arbetsprestation och utgår med samma belopp för aktier av samma slag (jfr RÅ 2007 not. 129).
Med detta svar på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.
Fråga 4
Enligt förutsättningarna kommer B att förvärva aktierna i X AB för marknadsvärdet. Då förvärvet inte sker på förmånliga villkor medför det inga beskattningskonsekvenser för honom eller för bolaget.
Fråga 5
Skatteflyktslagen kan inte anses tillämplig på förfarandet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Alfreds
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.