B [ägde] tillsammans med [A] aktier i [utländska] bolag.

Vid B:s död övergick B:s rättigheter avseende aktierna till A (...).
A avled [år]. I bouppteckningen efter A togs aktierna inte upp på grund av [en] tvist om äganderätten (...).

(...).

I [ett förlikningsavtal] enades parterna om att C före A:s bortgång hade en rättmätig fordran på [en viss procentuell andel] av aktierna i fråga (...).

(...).

I tilläggsbouppteckningen [efter A] upptogs [resterande procentuella andel] av aktierna i vart och ett av de bolag som omfattades av förlikningsavtalet och som innehafts på A:s dödsdag. Beslut om arvsskatt på grundval av tilläggsbouppteckningen meddelades av Skatteverket [år].

Dödsboet är registrerat som ägare av aktierna i [det aktuella utlandet].

Inför en förestående försäljning av de aktier som enligt förlikningsavtalet ägs av C frågar dödsboet om vinsten från försäljningen av aktierna ska beskattas hos dödsboet såvida inte aktierna före försäljningen formellt omregistreras på C.

Skatteverket anser — till skillnad från dödsboet — att försäljningen av aktierna ska beskattas hos dödsboet.

Skatterättsnämndens bedömning

Vid B:s död ifrågasatte C A:s ägande av de nu aktuella aktierna. Förlikningsavtalet mellan C och (...) dödsbodelägare i dödsboet efter A, innebär att tvisten om äganderätten till aktierna nu har lösts.

Av avtalet framgår att C rätteligen ska anses som ägare till [en viss procentuell andel] av aktierna i vart och ett av de aktuella bolagen. Härav följer att dessa aktier inte ingår i kvarlåtenskapen efter A.

Med hänsyn härtill ska vinsten från en försäljning av C:s aktier inte beskattas hos dödsboet efter A, även om dödsboet är registrerat som ägare av aktierna i [utlandet].

Beslutande: André, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Jönsson, Lundström, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander