Z AB är moderbolag i en internationell koncern vars verksamhet uppges bestå av (...). Koncernen är indelad i tre divisioner beroende på inriktning. I den division som benämns [A] finns det av Z AB ägda estniska bolaget Y AS.

[I slutet av ] 2010 förvärvade Z AB samtliga aktier i Å AB från en extern säljare. Syftet med förvärvet är att Å AB ska utgöra [A-]divisionens kundnära centrum i Sverige. Aktierna förvärvades för [n]miljoner kr och finansierades genom lån upptaget i svensk bank (... miljoner kr), lån från Y AS (1/8 x n miljoner kr) samt till återstående del genom en säljarrevers.

I ansökan om förhandsbesked, som kom in till Skatterättsnämnden [i] februari 2011, sägs att intentionen hade varit att Å AB skulle ägas av Y AS genom ett nybildat svenskt dotterbolag. Av olika skäl blev det dock Z AB som förvärvade aktierna i Å AB.

Det berodde huvudsakligen på att den långivande banken ville göra en djupgående juridisk och finansiell analys innan den kunde acceptera ett förvärv genom ett svenskt dotterbolag till ett utländskt dotterbolag. Ledningen för Z AB ansåg att man inte kunde invänta bankens besked i frågan utan att riskera att affären inte blev av.

Avsikten var dock att så snart som möjligt genomföra en omstrukturering på det sättet att det av Y AS ägda nybildade svenska bolaget skulle förvärva aktierna i Å AB från Z AB för [n] miljoner kr och finansiera förvärvet genom ett lån från Y AS på [3/4 x n] miljoner kr. Y AS å sin sida skulle finansiera utlåningen genom nyemission av aktier till Z AB (... miljoner kr), lån från Z AB (... miljoner kr), återbetalning av fordran som Y AS har på Z AB (... miljoner kr) och återstående del (... miljoner kr) av egna medel.

Omstruktureringen genomfördes per den 1 januari 2012. Förvärvare var X AB som därmed betalar de ränteutgifter på lånet från Y AS som ärendet handlar om och därför inträtt som sökande i ärendet.

Aktuella regler

Ränteutgifter är avdragsgilla enligt den allmänna regeln för inkomstslaget näringsverksamhet i 16 kap. 1 § IL. Rätten till avdrag begränsas emellertid i vissa fall genom reglerna i 24 kap. 10 a-10 e §§.

Bestämmelsen i 10 b § första stycket innebär att ränteutgifter till ett företag i intressegemenskap med låntagande företag inte får dras av till den del skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag i samma gemenskap.

Även om ränteutgifterna gäller sådana skulder som avses i 10 b § ska de dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha den inkomsten (10 d § första stycket 1, tioprocentsregeln) eller om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade (10 d § första stycket 2, ventilen).

Frågorna

X AB vill veta om rätt till avdrag för ränta på skulden till Y AS föreligger med stöd av tioprocentsregeln (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är nekande vill X AB veta om avdragsrätt föreligger med stöd av ventilen (fråga 2). För det fall även fråga 2 besvaras nekande frågar X AB om en tillämpning av de aktuella begränsningsreglerna för ränteavdrag strider mot EU-rätten eller skatteavtalet (1993:1163) mellan Sverige och Estland (frågorna 3 och 4).

Parternas inställning

X AB anser att tioprocentsregeln är tillämplig. Estland tillämpar visserligen ett system som innebär att ett bolags inkomster inte beskattas förrän de delas ut men då med en skattesats som överstiger den föreskrivna nivån. Emellertid kan, enligt vad som anges i ansökan, Y AS förväntas lämna utdelningar som innebär att beskattning av Y AS:s inkomster kommer att ske i vart fall inom 20 års tid i en omfattning och på ett sätt som då kommer att uppfylla förutsättningarna enligt tioprocentsregeln.

I fråga om tillämpningen av ventilen poängterar X AB att det är fråga om ett externt förvärv av Å AB som av omständigheter utanför koncernens kontroll först måste ske genom Z AB. Efterföljande omstrukturering har endast inneburit åtgärder för att erhålla den ägarstruktur som redan från början bedömts organisatoriskt och affärsmässigt önskvärd. Enligt bolaget får omstruktureringen anses ha skett tidsmässigt i nära anslutning till det externa förvärvet även om viss tid hunnit gå innan den sker. Dröjsmålet har framför allt berott på att man önskat avvakta besked i det föreliggande ärendet.

Skatteverket menar att avdrag enligt tioprocentsregeln inte bör medges innan det visas att Y AS lämnat utdelning som kan anses hänförlig till ränteinkomsten. Först då har den beskattats i Estland. Verket menar vidare att avdrag inte kan medges med tillämpning av ventilen. Detta eftersom det efterföljande interna förvärvet av Å AB varken tidsmässigt eller i övrigt framstår ha skett endast som ett led i att foga in bolaget i intressegemenskapen.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Räntor som X AB betalar på det aktuella lånet beskattas hos mottagaren Y AS enligt det skattesystem som finns i Estland när motsvarande inkomst delas ut till Y AS:s ägare och då med en skattesats som överstiger 10 procent. Det betyder att förutsättningen enligt tioprocentsregeln att inkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten, är uppfylld först när en sådan utdelning sker.

Skatterättsnämnden finner således att avdrag med stöd av tioprocentsregeln kan medges endast i den utsträckning det kan visas att beskattning på det angivna sättet har skett hos Y AS för den inkomst som motsvarar ränteutgifterna. 
Underlag saknas för att besvara fråga 1 i vidare mån än vad som nu sagts.

Fråga 2

Av praxis framgår att avdrag med stöd av ventilen under vissa förutsättningar kan medges när det interna förvärvet har föregåtts av ett externt förvärv. Ventilen har i sådana fall ansetts tillämplig när det efterföljande interna förvärvet tidsmässigt och i övrigt framstår endast som ett led i att foga in det förvärvade bolaget i intressegemenskapen (HFD 2011 ref. 90 I, domstolens domar den 27 januari 2012 i mål nr 4687-11 och den 21 maj 2012 i mål nr 6062-11).

X AB:s förvärv av Å AB föregicks av ett externt förvärv. Det efterföljande interna förvärvet fullföljdes drygt ett år efter det externa förvärvet av Å AB.

Den koncernstruktur som nu upprättats hade planerats redan vid tidpunkten för det externa förvärvet. Mot den bakgrunden och med hänsyn till skälen för att det efterföljande interna förvärvet gjordes samt till tidsutdräkten för dess genomförande finner Skatterättsnämnden att något hinder inte finns för att tillämpa ventilen i detta fall.

Frågorna 3 och 4

Till följd av svaret på fråga 2 förfaller frågorna 3 och 4.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Rentrop