Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Ränta som enligt ursprungligt avtal inte skulle betalas löpande utan först när lånet förföll till betalning har ansetts möjlig att dra av först när den betalades, dvs. när lånet förföll.
Fråga 1
A ska dra av räntan på lånet hos X AB som kostnad det beskattningsår då lånet betalas.
Fråga 2
Räntan får dras av mot kapitalvinst vid avyttringen av permanentbostaden om avyttringen sker under samma år som räntan betalas.
X AB har introducerat en låneprodukt på marknaden, benämnd (…), där privatpersoner erbjuds att låna pengar för privat konsumtion med säkerhet i den egna permanentbostaden (villafastighet eller bostadsrätt). Lånet förfaller till betalning vid dödsfall, flyttning från bostaden eller när bostaden överlåts. Lånet är amorteringsfritt under löptiden. Räntan på lånet, som är rörlig, beräknas kvartalsvis. Avsikten är att låntagaren inte betalar räntan kontant. I stället läggs upplupen ränta – jämte tillkommande kostnader – till det ursprungliga lånet. Vid varje kvartalsslut beviljas ny kredit för upplupen ränta m.m. Räntan beräknas därefter dels på det ursprungliga lånet, dels på upplupna och obetalda räntor m.m. Räntan förfaller till betalning samtidigt som det ursprungliga lånet.
Frågorna i ärendet är om en låntagare som i enlighet med det anförda betalar ränta först när lånet förfaller till betalning på grund av att bostaden avyttras har rätt till avdrag det beskattningsåret och, om så är fallet, huruvida avdraget kan göras mot en kapitalvinst som uppkommer vid avyttringen.
Fråga 1
Enligt 41 kap. 9 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska i inkomstslaget kapital utgifter dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Att avdrag för ränta i inkomstslaget kapital endast får ske för det beskattningsår varunder räntan utbetalts, dvs. enligt den s.k. kontantprincipen, har gällt under lång tid enligt uttryckliga bestämmelser i inkomstskattelagstiftningen (jfr punkt 2 av anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen [1928:370] i dess ursprungliga lydelse intill den 30 december 1987, jfr vidare bl.a. prop. 1987/88:62 s. 6, prop. 1989/90:110 del 1 s. 701 och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 121 f. och 488). Regeln har också bekräftats i praxis, av vilken följer att ränta som inte betalas kontant utan i stället när det ursprungliga lånet betalas inte kan anses ha betalats löpande (RÅ 1948 ref. 1, RÅ 1948 ref. 50, RÅ 1957 Fi 901, jfr även Englund, Rätt beskattningsår vid kontantmässig inkomstberäkning, 1962 s. 176 f.). Räntan ska därför dras av det beskattningsår då det ursprungliga lånet betalas.
Fråga 2
Förhandsbeskedet i denna del följer av de grundläggande bestämmelserna för inkomstslaget kapital i 41 kap. IL.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.