Bidrag som en enskild näringsidkare erhållit från en utländsk stiftelse har bedömts tillhöra näringsverksamheten och vara skattepliktigt.
Det bidrag som A får från stiftelsen (…) ska tas upp som intäkt i näringsverksamhet.
A är enskild näringsidkare och arbetar sedan år 2010 med en dokumentärfilm.
För att avsluta produktionen ansökte han om bidrag från [en utländsk stiftelse i land X]. Stiftelsens ändamål är att värna om och stärka yttrandefriheten i [land X] genom bl.a. [bidrag till särskilda projekt].
I oktober 2012 beviljades A [bidrag med visst belopp från den utländska stiftelsen]. Bidraget, som skulle betalas ut på begäran av A inom ett år från beslutsdagen, villkorades av att arbetet med filmen skulle slutföras och visas i [land X].
I april 2013 ingick A ett avtal (…) med (…). Enligt avtalet gavs (…) bl.a. rättigheten att sända filmen i TV mot att A fick en ersättning på totalt (…).
A vill veta om bidraget från [utländska stiftelsen] är ett sådant skattefritt stipendium som avses i 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Han menar att beloppet är skattefritt eftersom det inte är en ersättning för något arbete som han har utfört eller ska utföra för [utländska stiftelsens] räkning och inte heller en ersättning som ska betalas ut periodiskt.
Enligt Skatteverkets uppfattning gäller frågan huruvida beloppet skatterättsligt ska behandlas som stipendium, näringsbidrag eller på annat sätt. Verket åberopar att A bedriver enskild näringsverksamhet där kostnaderna för filmproduktionen är avdragsgilla. Beloppet ska täcka en del av dessa kostnader. Av allmänna skatterättsliga principer följer enligt verket att beloppet ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Beskattning ska då ske i analogi med vad som gäller för näringsbidrag.
Allmänt gäller att ett förmögenhetstillskott ska inkomstbeskattas om det kan hänföras till något av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital eller tjänst. Även om så är fallet kan skattefrihet föreligga på grund av bestämmelserna i 8 kap.
I ärendet aktualiseras bestämmelserna om inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt 15 kap. 1 § första stycket ska ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten tas upp som intäkt.
Särskilda regler för beskattning av näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare finns i 29 kap. Som näringsbidrag räknas enligt kapitlets 2 § stöd från staten, EU, kommuner samt vissa särskilt angivna juridiska personer. Sådana bidrag är i princip skattepliktiga, om de inte används för utgifter i näringsverksamheten som inte är i någon form avdragsgilla t.ex. utgifter för inköp av mark, se 4 §.
Enligt 8 kap. 5 § är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning skattefria. Skattefriheten gäller också för stipendier avsedda för andra ändamål än utbildning, under förutsättning att det inte är fråga om ersättning för arbete som utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning och att stipendiet inte betalas ut periodiskt.
Därtill kommer att bidrag till enskild näringsidkare för att täcka levnadskostnader har ansetts skattefritt i praxis (jfr RÅ 1986 ref. 170 och RÅ 1989 not. 196).
Av lämnade uppgifter framgår att bidraget från [utländska stiftelsen] utgör ett ekonomiskt stöd till det dokumentärfilmsprojekt som A arbetar med i sin enskilda näringsverksamhet.
Vid en prövning av om bidraget är en skattepliktig intäkt i inkomstlaget näringsverksamhet kan först konstateras att det inte uppfyller villkoren för att vara ett näringsbidrag enligt 29 kap. eftersom [utländska stiftelsen] inte tillhör någon av de kategorier av bidragsgivare som räknas upp i kapitlets 2 § (jfr RÅ 1994 ref. 90 och prop. 1996/97:12 s. 49).
I förarbetena till 1983 års lagstiftning om näringsbidrag uppmärksammades att det i undantagsfall kan inträffa att stöd lämnas till näringsidkare även av bidragsgivare av annat slag. Frågan om den skattemässiga behandlingen av sådant stöd överlämnades till praxis (prop. 1982/83:94 s. 48). Att beskattning inte är utesluten i ett sådant fall ger RÅ 1994 ref. 90 uttryck för.
Förutsättningarna för beskattning får vidare anses ha förstärkts efter 1990 års skattereform med dess principiella utgångspunkt att alla ersättningar som någon får på grund av en egen prestation eller verksamhet ska beskattas på ett likformigt sätt utan undantag och undervärdering av vissa ersättningar (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 294 och 304 f. och SOU 1990:47 s. 57).
Kretsen av bidragsgivare i motsvarigheten till 29 kap. 2 § vidgades år 1996 till att omfatta även EU. I samband därmed anfördes att stöd från EU redan dessförinnan, med tillämpning av de generella bestämmelserna om skattepliktiga intäkter, inte behandlades på något sätt som avvek från vad som gällde för näringsbidrag. Det konstaterades att bidrag till näringsverksamheten torde utgöra en skattepliktig intäkt eftersom bidraget ”influtit i verksamheten” (prop. 1996/97:12 s. 49).
Det aktuella bidraget är avsett att täcka avdragsgilla utgifter A:s enskilda näringsverksamhet och är därför att hänföra till näringsverksamheten. Bidraget kan således inte anses utgå för att täcka hans privata levnadskostnader och vara skattefritt på den grunden.
Av det som framkommit om bidraget och dess karaktär får vidare anses följa att det inte kan anses utgöra ett skattefritt stipendium enligt 8 kap. 5 §.
Det anförda innebär att bidraget är skattepliktigt.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg (skiljaktig), Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg (skiljaktig), Leif Gäverth (skiljaktig), Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Svanberg, Dahlberg och Gäverth är skiljaktiga och anför följande.
Av utredningen framgår att det aktuella bidraget ges för att gynna en sådan typ av verksamhet som typiskt sett stöds i stipendieform (jfr prop. 1990/91:54 s. 180 och 182).
Mot den bakgrunden och då det inte är fråga om en ersättning för arbete för [utländska stiftelsens] räkning eller någon periodisk utbetalning måste bidraget bedömas enligt vad som anges i 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Bidraget är därmed skattefritt för A. Att han bedriver näringsverksamhet föranleder enligt vår mening inte någon annan bedömning (jfr RÅ 1994 ref. 90).
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
