X ingår i [en koncern] och är delägare i Y, som är (…) bildat enligt lagstiftningen i [ett annat land] och med ett (…) bolag [från det landet] som ”general partner”. Övriga delägare är personer med (…) medborgarskap [i det aktuella landet] som är anställda inom koncernen.

Y, som enligt förutsättningarna är en i utlandet delägarbeskattad juridisk person enligt 5 kap. 2 a § inkomstskattelagen (1999:1229), har som främsta ändamål att investera i onoterade andelar i [utländska] företag men investerar också i marknadsnoterade andelar.

Rättsligt

I fråga om delägarskap i Y och dess innehav av andelar gäller skattemässigt bl.a. följande.

En obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldig för personens inkomster, 5 kap. 2 a §. Varje sådan delägare ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej, 5 kap. 3 §.

En andel kan enligt 24 kap. 14 § vara näringsbetingad förutsatt att andelen är en kapitaltillgång och inte är marknadsnoterad eller, om andelen är marknadsnoterad, uppfyller vissa förutsättningar. Som ytterligare villkor gäller att andelen ska ägas av ett subjekt av sådant slag som räknas upp i 24 kap. 13 §. Dit hör bl.a. ett svenskt aktiebolag men däremot inte en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.

Om en näringsbetingad andel avyttras ska en kapitalvinst enligt huvudregeln i 25 a kap. 5 § inte tas upp. Uppkommer kapitalförlust får den inte dras av om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp.

I 25 a kap. 23 § finns särskilda bestämmelser om vad som gäller när, som i detta fall, ett svenskt aktiebolag är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst. I sådant fall ska den del av vinsten som belöper på delägarens andel inte tas upp av denne, om vinsten hade varit skattefri för det fall att delägaren själv hade avyttrat tillgången, dvs. om andelen hade varit näringsbetingad i delägarens hand.

Har avyttringen i stället gett en kapitalförlust gäller enligt 25 a kap. 23 a § att den del av förlusten som belöper på delägarens andel inte får dras av, förutsatt att en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången.

Vidare finns i 48 kap. vissa särskilda bestämmelser om avyttring av delägarrätter. I kapitlets 26 § finns den s.k. fållan som innebär att juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Det finns dock möjlighet till sådant avdrag mot annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter förutsatt att var och en av de juridiska personerna begär detta och kan lämna koncernbidrag till varandra.

X frågar om dess del av kapitalvinster på andelar som inte skulle ha varit näringsbetingade hos X och som uppkommit i Y, kan kvittas mot X egna kapitalförluster på inte näringsbetingade andelar eller mot kapitalförluster hos Z som är ett annat bolag inom [koncernen].

X uppfattning är att systematiken i inkomstskattelagen talar för att kapitalvinster på andelar, som uppkommit i handelsbolag och i delägarbeskattade juridiska personer som beskattas i utlandet, behåller sin karaktär vid beskattningen hos delägaren oavsett om de hänför sig till näringsbetingade andelar eller inte. Frågan ska alltså besvaras jakande.

Skatteverket anser däremot att frågan bör besvaras nekande. Detta eftersom det inte finns någon lagreglering om kvittning av kapitalvinster på delägarrätter hos ett delägarbeskattat subjekt mot sådana kapitalförluster hos delägaren, vilket finns för det fall att det delägarbeskattade subjektet har kapitalförluster.