Av 57 kap. 2 § andra stycket framgår att vid tillämpning av kapitlet likställs med andelar konvertibler och andra delägarrätter i eller avseende företag. Det betyder att A:s aktier i X genom bolagets förvärv av konvertiblerna i Y blev kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 eftersom A:s [närstående] var verksam i betydande omfattning i Y.

Huvudfrågan är om aktierna genom en tillämpning av utomståenderegeln inte ska anses som kvalificerade andelar.

Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § första stycket innebär att om utomstående i betydande omfattning äger del i ett fåmansföretag och har rätt till utdelning ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Med företag avses enligt andra stycket det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning.

Regeln kan vara tillämplig även när som i det här fallet det utomstående ägandet inte avser det bolag som den skattskyldige är delägare i utan ett bolag i vilket denne indirekt äger aktier och där verksamheten bedrivs (jfr RÅ 2007 not. 1).

Sedan 2011 äger utomstående del i Y i betydande omfattning och har rätt till utdelning. Av praxis framgår att kravet att ett betydande utomstående ägande bestått under hela den föregående femårsperioden i princip är absolut (bl.a. HFD 2013 ref. 84).

Det som nu har sagts innebär att A:s aktier i X upphör att vara kvalificerade andelar enligt utomståenderegeln från och med ingången av beskattningsåret 2017 om inte särskilda skäl talar emot en sådan tillämpning.

Vad gäller särskilda skäl framhålls i förarbetena att den skattskyldige måste redovisa omständigheter som skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner trots att ägarförhållandena talar emot det. Som exempel på sådana omständigheter nämns successiv utförsäljning av aktier, inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet, korsvisa äganden och avtal om framtida förvärv (prop. 1989/90:110 del 1 s. 468 och 704).

Praxis ger uttryck för att möjligheten att med hänvisning till särskilda skäl låta aktier förbli kvalificerade andelar bör utnyttjas restriktivt (RÅ 2009 ref. 53).

I HFD 2011 not. 88 som Skatteverket hänvisar till ansågs utomståenderegeln inte tillämplig med hänvisning till att den kapitalvinst som hade uppkommit när det utomstående ägandet skapades inte hade beskattats på delägarnivå utan hos delägarnas cypriotiska bolag. Bl.a. den omständigheten motiverade att utomståenderegeln inte ansågs tillämplig varken kort tid efter att utomstående släppts in i delägarkretsen eller först när fem beskattningsår förflutit.

Nyemissionen i Y har öppnat en möjlighet för ursprungliga delägare att tillgodogöra sig vinstmedel som deras arbetsinsatser i bolaget kan ha medfört fram till emissionstidpunkten vilka enbart beskattas i inkomstslaget kapital.

Mot bakgrund av förarbetsuttalandena och 2009 års referatfall anser Skatterättsnämnden dock att nyemissionen inte utgör särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln. Inte heller har några andra omständigheter som skulle kunna utgöra sådana skäl kommit fram.

Frågorna 1 och 2 ska besvaras i enlighet med det anförda. Övriga frågor förfaller.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Margareta Palmstierna.