Beskattning av inkomster härrörande från riskkapitalfond
(Dnr 43-24/D)Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Förvärv av konvertibla skuldebrev utgivna av det bolag där verksamheten bedrivs har medfört att aktier i det bolag som förvärvade konvertiblerna har blivit kvalificerade andelar. Utomståenderegeln har ansetts tillämplig först när den tid som anges i regeln löpt ut.
Fråga 1
A:s aktier i X är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Fråga 2
Utomståenderegeln är tillämplig när den tid som anges i 57 kap. 5 § första stycket löpt ut.
A:s helägda bolag X AB (X) förvaltar en värdepappersportfölj diskretionärt. Bolaget innehar sedan 2014 ett litet antal aktier i Y AB (Y), ett fåmansföretag där [en närstående till A] är verksam i betydande omfattning. [Den närstående] är sedan tidigare majoritetsdelägare i bolaget men efter en nyemission till överkurs i slutet av 2011 kom drygt 30 procent av aktierna att ägas av utomstående. Samtliga aktier är av samma slag och sort.
Redan 2012 hade X emellertid förvärvat konvertibla skuldebrev i svenska kronor från Y som bolaget gav ut det året. Konvertering kan ske under april och maj 2015 och de nya aktierna ger rätt till utdelning från och med räkenskapsåret 2014/15 (Y har brutet räkenskapsår). Som förutsättning lämnas att det utomstående ägandet i Y kommer att överstiga 30 procent även om samtliga utgivna skuldebrev konverteras.
A kan komma att avyttra hela eller en del av sitt aktieinnehav i X och vill veta om aktierna blev kvalificerade andelar när bolaget förvärvade de konvertibla skuldebreven (fråga 1). Om så är fallet vill han få besked om utomståenderegeln är tillämplig redan 2012 eller först 2017 (fråga 2). Om fråga 1 istället besvaras nekande undrar han om aktierna i X blir kvalificerade andelar när skuldebreven konverteras till aktier i Y 2015 (fråga 3) och, om den frågan besvaras jakande, ifall kvalifikationen upphör 2017 samtidigt med att [A:s närståendes] aktier i Y upphör att vara kvalificerade andelar (fråga 4).
A anser att hans aktier i X inte blev kvalificerade andelar genom förvärvet av de konvertibla skuldebreven eftersom utomstående då ägde mer än 30 procent av aktierna i Y vilket innebar att förvärvet inte ledde till någon fördelaktig skattesituation. Därtill kommer att de aktier som erhålls efter konvertering ger rätt till utdelning tidigast 2015 då det utomstående ägandet redan funnits i fyra år.
Skatteverket konstaterar att A:s aktier i X är kvalificerade andelar både på grund av bolagets innehav av konvertibla skuldebrev och till följd av det rena aktieinnehavet i Y. En tillämpning av utomståenderegeln leder till att kvalifikationen upphör tidigast från och med ingången av beskattningsåret 2017.
Eftersom ett betydande utomstående ägande etablerades genom en nyemission till överkurs har ersättningen för det dittills upparbetade värdet i Y inte till någon del beskattats hos dem som var delägare vid emissionstillfället. Till det kommer att en nyemission vid tillämpning av utomståenderegeln kan likställas med en successiv utförsäljning av aktier och då skulle ändå viss del av kapitalvinsten ha beskattats som inkomst av tjänst.
Verket anser att särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln föreligger även efter ingången av beskattningsåret 2017 och gör en jämförelse med utgången i rättsfallet HFD 2011 not. 88.
Av 57 kap. 2 § andra stycket framgår att vid tillämpning av kapitlet likställs med andelar konvertibler och andra delägarrätter i eller avseende företag. Det betyder att A:s aktier i X genom bolagets förvärv av konvertiblerna i Y blev kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 eftersom A:s [närstående] var verksam i betydande omfattning i Y.
Huvudfrågan är om aktierna genom en tillämpning av utomståenderegeln inte ska anses som kvalificerade andelar.
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § första stycket innebär att om utomstående i betydande omfattning äger del i ett fåmansföretag och har rätt till utdelning ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Med företag avses enligt andra stycket det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning.
Regeln kan vara tillämplig även när som i det här fallet det utomstående ägandet inte avser det bolag som den skattskyldige är delägare i utan ett bolag i vilket denne indirekt äger aktier och där verksamheten bedrivs (jfr RÅ 2007 not. 1).
Sedan 2011 äger utomstående del i Y i betydande omfattning och har rätt till utdelning. Av praxis framgår att kravet att ett betydande utomstående ägande bestått under hela den föregående femårsperioden i princip är absolut (bl.a. HFD 2013 ref. 84).
Det som nu har sagts innebär att A:s aktier i X upphör att vara kvalificerade andelar enligt utomståenderegeln från och med ingången av beskattningsåret 2017 om inte särskilda skäl talar emot en sådan tillämpning.
Vad gäller särskilda skäl framhålls i förarbetena att den skattskyldige måste redovisa omständigheter som skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner trots att ägarförhållandena talar emot det. Som exempel på sådana omständigheter nämns successiv utförsäljning av aktier, inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet, korsvisa äganden och avtal om framtida förvärv (prop. 1989/90:110 del 1 s. 468 och 704).
Praxis ger uttryck för att möjligheten att med hänvisning till särskilda skäl låta aktier förbli kvalificerade andelar bör utnyttjas restriktivt (RÅ 2009 ref. 53).
I HFD 2011 not. 88 som Skatteverket hänvisar till ansågs utomståenderegeln inte tillämplig med hänvisning till att den kapitalvinst som hade uppkommit när det utomstående ägandet skapades inte hade beskattats på delägarnivå utan hos delägarnas cypriotiska bolag. Bl.a. den omständigheten motiverade att utomståenderegeln inte ansågs tillämplig varken kort tid efter att utomstående släppts in i delägarkretsen eller först när fem beskattningsår förflutit.
Nyemissionen i Y har öppnat en möjlighet för ursprungliga delägare att tillgodogöra sig vinstmedel som deras arbetsinsatser i bolaget kan ha medfört fram till emissionstidpunkten vilka enbart beskattas i inkomstslaget kapital.
Mot bakgrund av förarbetsuttalandena och 2009 års referatfall anser Skatterättsnämnden dock att nyemissionen inte utgör särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln. Inte heller har några andra omständigheter som skulle kunna utgöra sådana skäl kommit fram.
Frågorna 1 och 2 ska besvaras i enlighet med det anförda. Övriga frågor förfaller.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Margareta Palmstierna.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
Fråga om en allmännyttig stiftelse genom en aktiv kapitalförvaltning ska anses bedriva värdepappersrörelse
Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva