Lönebaserat utrymme får beräknas när andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av aktiekapitalet i bolaget.
Fråga 1
Både A:s och B:sinnehav av aktier i [en utländsk motsvarighet till ett svenskt aktiebolag], i ansökan benämnt X uppfyller kravet i 57 kap. 19 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229) för att lönebaserat utrymme ska beräknas.
Fråga 2
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig.
Rättslig reglering
Av 57 kap. 20 och 21 §§ framgår att utdelning och kapitalvinst på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del de överstiger gränsbeloppet. Årets gränsbelopp beräknas enligt kapitlets 11 § vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. I beräkningen ingår för andelar i fåmansföretag lönebaserat utrymme enligt 16–19 a §§.
I 19 § 1 har med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2014 den ytterligare begränsningen införts att lönebaserat utrymme ska beräknas bara om andelsägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.
Bakgrunden var att löneunderlagsregeln ansågs medföra en överkompensation av delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda (prop. 2013/14:1 s. 259 f.)
Omständigheterna i ärendet
X motsvarar ett svenskt aktiebolag (jfr 2 kap. 2 §). X ägs av [antal utländska delägare] och [antal svenska delägare], samtliga verksamma i bolaget eller i dess dotterföretag.
Aktiekapitalet i X var tidigare fördelat på två aktieslag, A- och B-aktier, där A-aktierna ägdes av (…) och B-aktierna av (…). För att tillgodose bolagets ökade likviditetsbehov beslöts vid en bolagstämma i (månad, år) att emittera ytterligare ett aktieslag, C-aktier. Emissionen riktades till de (…). Aktierna tecknades och betalades samma månad.
Aktieslagen skiljer sig åt i bl.a. följande avseenden. En A-aktie medför (…) röster, en B-aktie (…) röster och en C-aktie (…). A-aktien berättigar till tre gånger så stor rätt till utdelning som en B-aktie. C-aktien har rätt till årlig utdelning, med belopp beräknat till viss procentsats av emissionspriset, med förtur framför övriga aktieslag. Därutöver har en C-aktie ingen rätt till utdelning.
Två av de svenska (delägarna), A och B, ägde före emissionen [mer än fyra] procent respektive [mindre än fyra] procent av aktiekapitalet i X. Innehavet motsvarade för A:s del [mindre än fyra] procent av rösterna i bolaget och för B:s del [mindre än fyra] procent. Deras andel av röstetalet och aktiekapitalet har efter förvärven av C-aktier endast förändrats på så sätt att B:s andel av aktiekapitalet har ökat till [mer än fyra] procent.
Lämnade uppgifter får anses ge vid handen att deras aktier i X är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 samt att varje aktie i bolaget representerar en lika stor andel av aktiekapitalet i bolaget (jfr 1 kap. 6 § aktiebolagslagen 2005:551).
A och B vill veta om det är tillräckligt att de innehar minst fyra procent vardera av det totala antalet aktier i X vid tillämpningen av 57 kap. 19 § 1 för att de ska få beräkna lönebaserat utrymme trots att rätten till utdelning kan komma att understiga fyra procent av den totala utdelningen för året (fråga 1). Om så bedöms vara fallet vill de veta om skatteflyktslagen kan anses tillämplig (fråga 2).
De anser liksom Skatteverket att det är andel i aktiekapitalet som avses i bestämmelsen och att skatteflyktslagen inte är tillämplig.
Fråga 1
Viss osäkerhet har uppstått om hur uttrycket ”kapitalet i företaget” i 57 kap. 19 § 1 ska förstås eftersom det inte preciseras i lagtexten. I förarbetena används alternativt ordet kapitalandel men utan att ordvalen kommenteras närmare (jfr prop. 2013/14:1 främst s. 264–268).
Ordalydelsen i 19 § 1 enligt vilken rätten att beräkna lönebaserat utrymme bara ska ske om ”andelsägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget” tyder på att uttrycket ifråga endast är ett annat sätt att benämna ägarandelen.
Motsvarande formulering förekommer i den samtidigt införda definitionen av dotterföretag i den nya 19 a § som gäller vid tillämpning av kapitlets 16–19 §§. I första meningen sägs att med dotterföretag avses ett företag där moderföretagets andel, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, överstiger 50 procent av kapitalet i företaget.
Betydelsen av ”moderföretagets andel i dotterföretaget” som även finns i kapitlets 17 § andra stycke var föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning i rättsfallet HFD 2012 not. 37. Målet gällde att bestämma moderföretagets andel i ett dotterföretag som var ett kommanditbolag. Av intresse här är att Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att med ett moderföretags andel i ett dotterföretag avses allmänt sett ägarandelen, dvs. en viss del av ett samlat förmögenhetsvärde motsvarande storleken av förekommande insatser.
Av detta får slutsatsen dras att för ett aktiebolag är det andel i aktiekapitalet som åsyftas. En jämförbar reglering finns i koncernbidragsreglernas definition av moderföretag och dotterföretag. I 35 kap. 2 § första stycket sägs att med moderföretag avses i kapitlet ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svensk aktiebolag eller i en svensk ekonomisk förening. Av förarbetena framgår att i fråga om aktiebolag så avses med andel, andel i aktiekapitalet (se prop. 1965:126 s. 22 och 52 och jfr prop. 2013/14:1 s. 267).
Mot denna bakgrund finner Skatterättsnämnden att kravet på visst minsta kapital i företaget i 57 kap. 19 § 1 ska anses uppfyllt för ett aktiebolag, eller som i det här fallet en utländsk motsvarighet till ett aktiebolag, när andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av aktiekapitalet i bolaget. Något krav på att andelarna också ska ha rätt till utdelning uppställs inte (jfr 5 § första stycket).
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
Fråga 2
Skatteflyktslagen kan inte anses tillämplig på förfarandet (jfr RÅ 2004 ref. 80).
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
