Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En person med två samtidigt pågående anställningar där den ena inte medför pensionsrätt har inte ansetts helt sakna pensionsrätt i anställning enligt 59 kap. 5 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).
Fråga 1
A har inte rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).
Fråga 2
Ansökan avvisas i denna del.
A har sin huvudsakliga inkomst från en anställning [hos arbetsgivare X]. Han har sedan [årtal] även en anställning som (…) [hos arbetsgivare Y]. Anställningen [hos X] berättigar A till tjänstepension. Det gör däremot inte anställningen [hos Y].
Under tjänstgöringen [hos Y], som uppgår till sammanlagt ca två och ett halvt år, har A varit tjänstledig från sin huvudanställning med löneavdrag. Det innebär att hans intjänade tjänstepension från [X] minskat i motsvarande mån.
För att bygga upp en högre framtida pension överväger A att göra inbetalningar till en av honom ägd pensionsförsäkring.
A vill veta om han har rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § andra stycket (fråga 1). Om så inte bedöms vara fallet vill han veta om dispens kan medges enligt bestämmelserna i kapitlets 8 och 9 §§ (fråga 2). Enligt hans uppfattning bör avdrag medges.
Skatteverket anser att pensionssparavdrag inte kan medges eftersom A har en anställning i vilken pensionsrätt intjänas. Inte heller kan, enligt verkets mening, dispens medges.
Fråga 1
Av 62 kap. 8 § framgår att allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap. om pensionssparavdrag.
Enligt 59 kap. 5 § första stycket får pensionssparavdraget inte överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena. Av andra stycket (enligt bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007 tredje stycket) framgår att för avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
Frågan om rätt till pensionssparavdrag enligt bestämmelsen prövades av Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2005 ref. 15 och RÅ 2007 ref. 76. Av 2005 års avgörande, där den skattskyldige avsåg att avsäga sig sin pensionsrätt i en pågående anställning, framgår att bedömningen av om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställningen inte ska begränsas till det aktuella beskattningsåret utan även avse tidigare intjänad pensionsrätt.
I 2007 års fall var fråga om rätt till pensionssparavdrag när den skattskyldige skulle byta anställning från en som medförde pensionsrätt till en i vilken han saknar sådan rätt. Domstolen fann att den skattskyldige, under det år då bytet sker, inte kunde anses helt sakna pensionsrätt i anställning vilket däremot var fallet det efterföljande året.
Praxis ger alltså uttryck för att 59 kap. 5 § andra stycket ska tillämpas restriktivt. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning krävs därför i ett fall som detta att ingen av de under beskattningsåret pågående anställningarna medför någon pensionsrätt för att rätt till tillägg ska föreligga enligt bestämmelsen.
A, som har pensionsrätt från sin anställning [hos X], kan därför inte medges något tillägg till pensionssparavdraget.
Fråga 2
Enligt 59 kap. 8 § handläggs frågor om dispens av Skatteverket. Något förhandsbesked i denna del bör därför inte lämnas.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.