Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln har inte ansetts föreligga.
A:s aktier i X AB är inte kvalificerade andelar efter utgången av 2013.
A äger sedan 2006 samtliga aktier i X AB. Han bedrev konsultverksamhet i bolaget t.o.m. 2008 varför hans aktier har bedömts vara kvalificerade andelar.
Under 2006 förvärvade X AB 50 procent av aktierna i Y AB av dödsboet efter B och A anställdes som VD. Resterande aktier i Y AB ägdes av [ett barn till B], C, via ett [utländskt bolag]. B hade fram till sin död [i slutet av 1990-talet] varit verksam i Y AB i betydande omfattning.
[År] 2013 sålde X AB och [det utländska bolaget] sina respektive aktier i Y AB till en extern köpare. Köpeskillingen bestod av en fast köpeskilling om (…) kr. X AB och [det utländska bolaget] har lika rätt till rörlig tilläggsköpeskilling med belopp motsvarande varje krona som Y AB:s resultat överstiger (…) kr för vart och ett av räkenskapsåren 2013, 2014 och 2015.
I samband med avyttringen av Y AB upphörde A:s tidigare anställningsavtal och ett nytt undertecknades, enligt vilket han ska fortsätta som VD till dess en ersättare har rekryterats, dock längst t.o.m. (…). A får marknadsmässig ersättning för sitt uppdrag. Efter att hans anställning upphört har han rätt att vara styrelseledamot, eller att utse annan lämplig styrelseledamot i Y AB t.o.m. (…). För styrelseuppdraget utgår ett fast arvode.
Till bilden hör att tilläggsköpeskillingen inte är villkorad av A:s fortsatta anställning i Y AB.
Från och med 2009 har X AB inte bedrivit någon verksamhet utöver passiv förvaltning av kapital och värdepapper. Någon annan verksamhet kommer inte heller att bedrivas i bolaget efter avyttringen av aktierna i Y AB. I den mån köpeskilling och tilläggsköpeskilling placeras i värdepapper kommer förvaltning att skötas av en extern förvaltare genom diskretionär förvaltning.
Varken A eller någon närstående har, direkt eller indirekt, ägt aktier eller varit verksam i något annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet som X AB eller Y AB.
C:s och hans [barn] D var styrelsesuppleanter i Y AB fram till i början av september 2013. Därutöver har C inte varit verksam i Y AB, [det utländska bolaget]eller något annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet som Y AB.
Med undantag för D, som haft ett kortare sommarjobb med enklare administrativa arbetsuppgifter i Z AB, ett dotterbolag till [det utländska bolaget], har inte heller någon närstående till C varit verksam i företag som åsyftas i föregående stycke.
Aktierna i Y AB har lika rätt till utdelning. Efter det att X AB blev delägare i Y AB har utdelningar lämnats under åren 2010–2013. X AB har vidareutdelat en del av den mottagna utdelningen och en del av den utdelning som [det utländska bolaget] mottagit har investerats i Z AB.
A vill veta om aktierna i X AB är att anse som kvalificerade andelar efter utgången av 2013. Han anser inte att så är fallet med hänsyn till att utomstående i betydande omfattning äger del i Y AB. Att Y AB lämnat utdelning påverkar enligt hans uppfattning inte bedömningen.
Skatteverket är av samma åsikt.
A var verksam i betydande omfattning i Y AB då X AB avyttrade aktierna i bolaget 2013. Hans aktier i X AB är därmed kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 IL t.o.m. utgången av 2018.
Frågan är om ägarförhållandena i Y AB förändrar detta faktum.
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § innebär att en andel ska anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Med företag avses det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.
Ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som
1. äger kvalificerade andelar i företaget,
2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt, eller
3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen.
Av RÅ 2007 not. 1 framgår att lagtexten omfattar en situation som den nu aktuella, dvs. när det utomstående ägandet finns i Y AB där A är verksam, medan det är aktierna i X AB som är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §.
C äger sedan 2006 indirekt 50 procent av aktierna i Y AB. Varken hans arbetsinsatser i Y AB:s styrelse eller [barnet] D:s arbetsinsatser där eller i Z AB är av det slaget att de medför att C:s aktier i Z AB kan anses som kvalificerade andelar eller att hans aktier i Y AB skulle ha ansetts som kvalificerade andelar om de ägts av honom direkt. Eftersom inte heller omständigheterna i övrigt ger stöd för annat är han att anse som utomstående enligt 57 kap. 5 §.
Med hänsyn till detta och mot bakgrund av att de lämnade förutsättningarna inte kan anses utgöra särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln ska A:s aktier i X AB inte anses som kvalificerade efter utgången av 2013.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.