Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder enligt 40 kap. 10 § första stycket en beloppsspärr för underskottsföretaget. Undantaget i andra stycket aktualiseras inte i ärendet.

I 15 § första stycket sägs att beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva – som här – det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall som avses i 10 §. Vissa kompletterande regler om hur kapitaltillskott kan beaktas vid beräkning av utgiftens storlek finns i 16 och 16 a §§.

Av lämnade förutsättningar framgår att Ö är ett företag enligt 40 kap. 3 §, att sökandebolagen är underskottsföretag enligt 4 §, att en sådan ägarförändring som avses i 10 § föreligger och att utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet inte påverkats av tillskott.

Frågan är hur utgiften ska beräknas vid Ö:s förvärv av det bestämmande inflytandet över sökandebolagen.

Enligt 40 kap. 5 § första stycket ska ett företag anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag i kapitlets mening bl.a. om det senare företaget är ett dotterföretag till det förra enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL. I tredje stycket sägs att även ett utländskt bolag anses ha det bestämmande inflytandet över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget för det fall att bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag.

Utgångspunkten för ansökan är att Ö får det bestämmande inflytandet över sökandebolagen genom den ägarförändring som uppkommer genom att Ö förvärvar andelar motsvarande mer än 50 procent av rösterna i Z (jfr 1 kap. 11 § första stycket 1 ABL). Sökandenbolagen har inte gjort gällande att övertagandet av fordringarna i sig skulle ha någon betydelse för den bedömningen.

Deras argumentering går i stället ut på att en förutsättning för att få förvärva andelarna var att Ö även köpte fordringarna och att utgifter för de förvärven därför bör räknas med vid tillämpning av beloppsspärren.

Något stöd för att även sådana utgifter skulle beaktas finns inte i förarbetena. Uttalandena begränsas till att avse sambandet mellan underskottens storlek och köpeskillingen för andelarna (se t.ex. prop. 1993/94:50 s. 259, 266 och 326 och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 473 f.).

Med hänsyn härtill och till att praxis tyder på att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (jfr RÅ 2007 ref. 58) finner Skatterättsnämnden att det endast är den del av köpeskillingen som avser förvärvet av andelarna i Z som ska ligga till grund för beräkning av beloppsspärren enligt 40 kap. 15 § IL.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Anders Lilja.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.