Reglerna om framskjuten beskattning i 48 a kap. IL har ansetts tillämpliga när det köpande företaget bildas genom ett tillskott av apportegendom i form av aktier i det avyttrade företaget.
Samtliga frågor
Bytet av aktierna är ett andelsbyte som inte medför några omedelbara skattekonsekvenser för A. Hans sparade utdelningsutrymme på de avyttrade aktierna i X AB (X) ska fördelas på de mottagna aktierna i Y AB (Y).
A äger samtliga aktier i X som är moderbolag i en koncern där ytterligare tio företag ingår. Han är verksam i betydande omfattning i bolaget och har även stor betydelse för vinstgenereringen i de övriga företagen i koncernen. Hans aktier i bolaget utgör därför kvalificerade andelar. Han har ett sparat utdelningsutrymme på aktierna som uppgår till drygt (…) kr.
Bolaget bedriver i likhet med vissa av de övriga företagen i koncernen verksamhet i (…)branschen. I koncernen finns även företag med annan verksamhet. För att samla koncernbolag med likartad verksamhet i mer ändamålsenliga underkoncerner planeras nu en omstrukturering.
Som ett första led i omstruktureringen ska ett nytt holdingbolag för koncernen bildas vars enda verksamhet kommer att vara att äga och förvalta aktier. Holdingbolaget (Y) ska bildas genom att A tillskjuter samtliga aktier i X som apportegendom. Förfarandet innebär att Y blir nytt moderbolag för koncernen.
A vill veta om bytet av aktierna kan genomföras utan omedelbara skattekonsekvenser för honom och om det sparade utdelningsutrymme han har på aktierna i X får fördelas på aktierna i Y.
Frågorna ställs mot bakgrund av bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Det framgår visserligen inte av vare sig lagtexten eller förarbetena att det skulle föreligga något hinder mot att ett andelsbyte kan ske i ett fall som det aktuella. A är ändå osäker på hur bestämmelserna ska tillämpas. Han hänvisar till den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, som uppställde krav på att mottagna aktier skulle vara nyemitterade aktier i det köpande företaget samt att Kammarrätten i Stockholm, i ett fall motsvarande det aktuella, inte ansåg det kravet uppfyllt (dom den 28 juli 2004 i mål nr 2930-02).
Såväl sökanden som Skatteverket anser att frågorna ska besvaras jakande.
I 48 a kap. finns regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Med andelsbyte avses enligt kapitlets 2 § ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar:
ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande
företaget).
köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i
pengar.
Den omständigheten att Y samtidigt som bolaget bildas blir ny ägare till samtliga aktier i X utgör enligt Skatterättsnämndens uppfattning inget hinder mot att betrakta Y som ett köpande företag i bestämmelsens mening.
Av lagtexten kan inte utläsas något hinder mot att aktier som ges ut i samband med ett köpande bolags bildande kan vara mottagna andelar. Till skillnad mot i tidigare lagstiftning finns inte krav på att de mottagna andelarna ska vara nyemitterade (jfr prop. 1998/99:15 s. 183).
Eftersom Y bildas genom ett tillskott av apportegendom kommer värdet på andelarna i Y vid tidpunkten för andelsbytet att motsvaras av marknadsvärdet på apportegendomen, dvs. aktierna i X. Även villkoret att ersättningen ska vara marknadsmässig kommer därmed att uppfyllas.
Enligt lämnade förutsättningar kommer likaså villkoren i kapitlets 5–8 §§ att vara vara för handen. Det betyder att bytet av andelarna uppfyller de krav som uppställs för framskjuten beskattning i 2 §.
A:s aktier i X är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §. När aktierna avyttras genom andelsbytet ska det sparade utdelningsutrymmet på aktierna med stöd av 15 § första stycket fördelas på de mottagna andelarna, dvs. på aktierna i Y.
Frågorna ska besvaras i enlighet härmed.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
