Innehav av fritidsbostäder samt styrelseuppdrag i två stiftelser och den ena stiftelsens dotterbolag har inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga 1
A ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till [utlandet].
A, svensk medborgare, och hans hustru B bor i ett hyresradhus i [orten 1] där de även har en bostadsrättslägenhet på knappt (…) kvadratmeter för fritidsändamål. A har vidare en andelsvecka avseende ett fritidshus i [orten 2].
I [månad] 2015 fyller B 65 år och går då i pension. Makarnas avsikt är att därefter flytta till [utlandet] där de ska hyra eller köpa en bostad och leva som pensionärer under återstående livstid om ”levnadsbetingelserna [är] de rätta”.
Hyreskontraktet för radhuset i [orten 1] ska därför sägas upp och uppsägningstiden kommer att ha löpt ut vid tidpunkten för utflyttningen. Endast konst och lösöre av visst värde tas med till [utlandet].
(…). [A:s] helägda bolag (…) ska avyttras före utflyttningen.
Däremot avser han att sitta kvar som ordförande och styrelseledamot i två stiftelser och i den ena stiftelsens helägda verksamhetsdrivande dotterbolag. B är styrelseledamot i den ena stiftelsen och i dotterbolaget.
Båda stiftelserna främjar (…), den ena inom det (…) området och den andra inom vissa (…) områden. Deras tillgångar förvaltas externt. Dotterbolaget ägs av den [ena] stiftelsen och förvaltar (…) genom extern förvaltare samt ett (…) som är utarrenderat.
A:s arbete i stiftelserna består i huvudsak av att bereda anslagsansökningar, gå igenom årsredovisningar och verkställa beslutade anslagsramar samt delta i två möten årligen med den externa kapitalförvaltaren. Han uppskattar att hans sammanlagda årsarbetstid för båda stiftelserna ligger på 90–100 timmar. För sina uppdrag i stiftelserna och dotterbolaget får han styrelsearvode.
Efter utflyttningen kommer makarna att tillbringa 60–70 dagar om året i Sverige varav viss tid läggs på styrelsemöten här. Under de vistelserna kommer de att i möjligaste mån bo i fritidsbostaden i [orten 1].
Mot den angivna bakgrunden vill A veta om styrelseuppdragen jämte de båda fritidsbostadsinnehaven innebär att han efter utflyttningen anses ha väsentlig anknytning till Sverige (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande, undrar han huruvida avyttring av fritidsbostäderna ändrar bedömningen (fråga 2). Om svaret på fråga 2 är nekande, vill han ha besked om svaret ändras ifall han endast behåller styrelseuppdragen i de båda stiftelserna (fråga 3).
Parterna är ense om att fråga 1 ska besvaras nekande.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen är svensk medborgare, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han bedriver näringsverksamhet här och om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Uppräkningen avslutas med att även liknande förhållanden ska beaktas.
Av praxis framgår att enbart innehav av en fritidsbostad normalt inte anses ge väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
A:s uppdrag i stiftelserna och dotterbolaget innebär inte att han innehar tillgångar som ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige och utgör inte heller i övrigt anknytningsfaktorer av betydelse (jfr t.ex. RÅ 1992 not. 367, RÅ 2002 not. 150 och 151 samt RÅ 2001 not. 41).
Med hänsyn till det anförda finner Skatterättsnämnden att fråga 1 ska besvaras nekande. Därmed förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.
Frågor om skattskyldighet enligt skatteavtal med Sydkorea.
Fråga om väsentlig anknytning till Sverige när en person behåller en fastighet där den tidigare permanentbostad, som numera rivits, var belägen.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
