Vid tillämpning av den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen har endast delägare i företaget som är verksamma där eller i dess dotterbolag ansetts som en delägare vid bedömningen av om företaget är ett fåmansföretag. Delägare i företagets moderbolag har inte beaktats vid prövningen.
De aktier som A förvärvar i X AB är inte kvalificerade andelar.
[Z-koncernen] är ett globalt nätverk av företag som tillhandahåller konsulttjänster […]. De företag i nätverket som är verksamma på den europeiska marknaden koordineras av (…) LLP, ett delägarbeskattat bolag registrerat i Storbritannien.
LLP är ett holdingbolag med dotterbolag i ett flertal europeiska länder. Det ägs till lika delar av fysiska personer (delägare) som är verksamma i något av dotterbolagen. Vid tidpunkten för ansökan fanns (…) delägare.
LLP utövar sitt ägarinflytande i dotterbolagen genom röststarka aktier utan del i dotterbolagens kapital. Delägarna i LLP har med undantag för vissa frågor överlåtit den beslutanderätt som följer med ägarandelen till ett beslutande råd.
X AB är holdingbolag för [Z-koncernens] svenska verksamhet som bedrivs i Y AB och dess dotterbolag. X AB ägs med [mindre än 50] procent av rösterna och 100 procent av kapitalet, direkt och indirekt genom LLP, av (…) delägare som är anställda och verksamma i betydande omfattning i Y AB. Den direkt ägda andelen uppgår till (…) procent.
Av de i Sverige verksamma delägarna är (…) delägare enbart i X AB. (…) är delägare i såväl X AB som LLP.
Resterande [mer än 50] procent av rösterna i X AB ägs indirekt till lika delar av övriga delägare i LLP. De är verksamma i något av LLP:s övriga europeiska dotterbolag.
A är en av ca (…) anställda i Y AB. Hon är erbjuden att förvärva (…) aktier i X AB.
A vill veta om de aktier i X AB som hon kan komma att förvärva blir kvalificerade andelar eller ej.
Hennes uppfattning är att frågan ska besvaras nekande eftersom X AB inte är ett fåmansföretag. Hon hänvisar till definitionen av fåmansföretag i 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) och den utvidgade definitionen i 57 kap. 3 § andra stycket. Vid tillämpningen av den senare bestämmelsen ska bara delägarnas verksamhet i X AB och dess dotterbolag beaktas. Lagtextens ordalydelse omfattar däremot inte delägare i LLP, moderföretaget till X AB, som är verksamma i andra bolag i koncernen.
Skatteverket anser att frågan ska besvaras jakande. Enligt verket är X AB ett fåmansföretag enligt 57 kap. 3 § andra stycket eftersom även samtliga delägare i LLP ska beaktas, under förutsättning av att de är verksamma i något av LLP:s dotterbolag som tillika är fåmansföretag. De bör då ses som en enda delägare vid bedömningen av dels om LLP är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, dels vid motsvarande prövning beträffande X AB. Som stöd för sin uppfattning hänvisar verket till rättsfallet RÅ 2005 ref. 25 och förarbetena till bestämmelsen.
Vad som avses med fåmansföretag framgår av bestämmelser i 56 kap. Enligt 2 § första stycket 1 räknas som fåmansföretag aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget.
Med delägare i fåmansföretag avses enligt 6 § en fysisk person som direkt eller indirekt äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget. Vad gäller indirekt ägande följer av praxis att ägandet kan ske även genom företag som inte är ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag (HFD 2015 ref. 13).
I 57 kap. finns bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag gäller vid tillämpningen av kapitlet, utöver vad som sägs i 56 kap. 2–5 §§, den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § andra stycket.
Där sägs att om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska de anses som en enda delägare. Syftet med bestämmelsen är att företag som drivs gemensamt av många delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som fåmansföretag (prop. 1989/90:110 s. 704).
Bestämmelsen fick sin nuvarande lydelse genom en ändring som trädde i kraft 2001. Ändringen föranleddes av att den utvidgade definitionen enligt sin tidigare lydelse endast kunde tillämpas på det företag där delägarna varit verksamma i betydande omfattning (RÅ 2001 ref. 5 II).
Enligt förarbetena ska den utvidgade definitionen inte bara tillämpas på det företag i vilket verksamheten förekommer utan även på det företag i vilket den aktive delägaren äger andelar direkt, t.ex. ett moderföretag när verksamheten helt eller delvis bedrivs i ett eller flera dotterföretag (prop. 2001/02:46 s. 38 och 46).
I rättsfallet RÅ 2005 ref. 25, ett överklagat förhandsbesked, prövade Högsta förvaltningsdomstolen den ändrade ordalydelsen.
Frågan i målet var om moderbolaget i en koncern var ett fåmansföretag enligt den utvidgade definitionen. Moderbolaget ägdes av 156 fysiska personer som samtliga var verksamma i betydande omfattning i koncernen. Av delägarna var 135 verksamma i ett helägt dotterbolag. Övriga delägare var verksamma i moderbolaget eller i ett annat helägt dotterbolag.
För att den utvidgade definitionen skulle vara tillämplig på moderbolaget krävdes att dotterbolagen var fåmansföretag. Även för dotterbolagen gällde att de skulle utgöra fåmansföretag endast med stöd av samma definition som moderbolaget. För att flera delägare i ett moderbolag skulle anses som en delägare enligt 57 kap. 3 § måste därför bestämmelsen tillämpas samtidigt på både moderbolag och dotterbolag.
En sådan tolkning, som överensstämde med lagstiftningens syfte, ansågs rymmas inom paragrafens ordalydelse.
Frågan i ärendet är om de aktier som A avser att förvärva i X AB blir kvalificerade andelar.
Bestämmelserna i 57 kap. innebär att delägare med kvalificerade andelar i fåmansföretag i viss omfattning ska ta upp utdelning och kapitalvinst på andelarna i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital.
Av lämnade förutsättningar framgår att X AB inte uppfyller villkoret för att vara ett fåmansföretag enligt 56 kap. 2 § 1, dvs. ett företag där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar.
För att bolaget ska vara ett fåmansföretag krävs då att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § andra stycket är tillämplig.
Utgångspunkten för bedömningen av om flera delägare eller deras närstående ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av 57 kap. är enligt bestämmelsen det företag delägarna äger andelar i. Detta överensstämmer med systematiken i kapitlet (jfr t.ex. 1–2 och 4 §§ med 5 § första och andra styckena) och innebär att vad som sägs i definitionen av delägare i 56 kap. 6 § första stycket om en fysisk persons indirekta ägande i företaget inte är tillämpligt här.
Den fortsatta prövningen ska avse om delägarna är eller under viss tid varit verksamma i betydande omfattning i företaget. Med detta likställs att de varit verksamma på det sättet i ett av detta företag helt eller delvis, direkt eller indirekt ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.
I praxis har lagtexten ansetts omfatta den situationen att förutsättningarna för moder- och dotterbolag prövas i ett sammanhang (RÅ 2005 ref. 25). Däremot sägs inget som tyder på att det är möjligt att beakta andelar i företaget ifråga som ägs indirekt genom ett annat företag, dvs. i det här fallet LLP.
Högsta förvaltningsdomstolen har vidare i flera fall hänvisat till att lagstiftaren vid utformningen av bestämmelserna i 57 kap. valt att på ett uttömmande sätt ange vilka situationer som omfattas av reglerna (se t.ex. RÅ 2001 ref. 5 och RÅ 2005 ref. 3).
Mot denna bakgrund finner Skatterättsnämnden att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen ska tillämpas så att endast delägare i X AB som är verksamma i bolaget eller i dess dotterbolag ska anses som en delägare vid bedömningen av om X AB är ett fåmansföretag. Delägare i LLP, X AB:s moderbolag, ska inte beaktas vid denna prövning.
De delägare som omfattas av den utvidgade definitionen av fåmansföretag innehar direkt (…) procent av rösterna i bolaget, dvs. under nivån om mer än 50 procent för att vara ett fåmansföretag.
Nästa fråga är då om X AB skulle kunna vara ett fåmansföretag med tillämpning av såväl definitionen av fåmansföretag i 56 kap. 2 § 1 som den utvidgade definitionen i 57 kap. 3 § andra stycket. Eftersom delägarna i X AB räknas som en, ska rösterna hos ytterligare högst tre delägare med andelar i LLP beaktas.
LLP ägs till lika delar av (…) delägare. Det innebär att tre delägares indirekta innehav i X AB sammantaget med den svenska delägarkretsens innehav på (…) procent inte överstiger 50 procent av rösterna.
X AB är därmed inte heller på den grunden ett fåmansföretag.
A:s fråga ska därför besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Christina Eng, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
