Innehav av en bostadsrättslägenhet i Sverige har ansetts innebära väsentlig anknytning hit för makar som flyttar till utlandet.
Fråga 1
A och B ska efter utflyttningen till (…) anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Fråga 2
Ansökan avvisas i denna del.
A och B är gifta. A uppbär sedan november 2014 pension och B avslutade sin anställning i Sverige i augusti 2015.
Makarna är svenska medborgare och de avser att flytta från Sverige till [utlandet] där de ska bosätta sig i en lägenhet som de äger sedan tidigare. Utflyttningen är bestämd till den 30 augusti 2016.
Den villafastighet som sedan 1994 varit makarnas permanentbostad är såld med tillträde för köparna i början av 2016. I samband med fastighetsförsäljningen har makarna köpt en bostadsrättslägenhet i Sverige. De har tillträde till lägenheten kring årsskiftet 2015/16 och den ska användas för fritidsändamål. Makarna kommer dock att bo i lägenheten fram till utflyttningen från Sverige.
Makarna vill veta om innehavet av den nya bostadsrättslägenheten innebär att de efter bosättningen i (…) bedöms ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är att anse som obegränsat skattskyldiga här (fråga 1).
För det fall lägenhetsinnehavet innebär att de är fortsatt obegränsat skattskyldiga här vill makarna veta var de ska anses ha sin hemvist enligt skatteavtalet mellan Sverige och (…) (fråga 2).
Makarna anser att de genom att sälja den tidigare permanentbostaden på ett påtagligt sätt visat att de vill bryta banden med Sverige. Ett innehav av en mindre bostadsrättslägenhet här som anskaffats i samband med utflyttningen kan inte medföra väsentlig anknytning eftersom lägenheten ska användas för fritidsändamål. De menar vidare att, vid en prövning enligt skatteavtalet, deras hemvist är i (…).
Skatteverket anser att makarna ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen och att så är fallet oavsett om de bosätter sig i den nya lägenheten innan utflyttningen. Verket menar vidare att det inte är lämpligt att inom ramen för ett förhandsbesked besvara frågan om hemvist enligt skatteavtalet.
Fråga 1
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket vissa anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om en person är svensk medborgare och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
Om bostaden före utflyttningen varit den skattskyldiges permanentbostad har den i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 83, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51).
I de fall bostaden fyllt funktion som fritidsfastighet har enbart denna omständighet inte medfört att väsentlig anknytning ansetts föreligga (jfr RÅ 1992 not. 367).
Makarna kommer att vara bosatta i den nyanskaffade bostadsrättslägenheten, från det att de flyttar från villafastigheten till utflyttningen till (…), dvs. under en klart övervägande del av 2016.
Mot den bakgrunden måste bostadsrätten ses som makarnas permanentbostad. Skatterättsnämndens samlade bedömning av redovisade omständigheter är därför att makarna ska anses ha väsentlig anknytning hit.
Fråga 2
Frågan innebär en prövning av var makarna ska anses ha sin hemvist vid tillämpningen av artikel 4 punkt 2 i skatteavtalet mellan Sverige och (…). I den punkten anges de olika kriterier som i tur och ordning ska tjäna till ledning vid bedömningen – bostad, personliga och ekonomiska förbindelser (centrum för levnadsintressen), stadigvarande vistelse och medborgarskap.
För att bedöma till vilken stat en persons personliga och ekonomiska förbindelser är starkast krävs normalt ett omfattande underlag (jfr kommentaren till artikel 4 punkt 2 i OECD:s modellavtal).
Enligt Skatterättsnämndens mening är det inte lämpligt att göra en sådan utredning inom ramen för ett förhandsbesked. Något förhandsbesked bör därför inte lämnas vad gäller tillämpningen av skatteavtalet. Ansökan ska därför avvisas i denna del.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson, Ulla Werkell och Åsa Ärlebrant.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
