Fråga om delägare som tillhör någon av tre olika grupper av anställda ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i företag.
Frågorna 1 och 2
Delägare som tillhör grupp 2 ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB under perioden (…).
Delägare som ingår i någon av grupperna 3 och 4 ska inte anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB under den perioden.
Fram till [årstid, år] var Z en (…) som drevs av ca (…) svenska aktiebolag [verksamhetsbolagen]. [Verksamhetsbolagen] ägdes direkt eller indirekt av fysiska personer som normalt var anställda i respektive [verksamhetsbolag].
Under [år] genomfördes en omfattande förändring av Z:s organisation. Å AB blev moderbolag för en koncern som bedrev (…)verksamhet i flera nordiska länder. Därigenom skapades en centralstyrd nordisk koncern.
Aktierna i majoriteten av [verksamhetsbolagen] överläts och verksamheterna i bolagen förvärvades av X AB. De tidigare ägarna till [verksamhetsbolagen] kom i stället att direkt eller indirekt äga aktierna i Ä AB som i sin tur ägde aktier i Å AB. Per utgången av [år] ägdes Å AB till (…) procent av Ä AB, till (…) procent av ett antal fysiska personer varav flertalet var ledande befattningshavare på nordisk nivå i koncernen och till [omkring 50] procent av en extern finansiell investerare.
Å AB ägde indirekt aktier i X AB och Y AB. X AB bedrev under perioden (…) den huvudsakliga verksamheten i den svenska delen av Å AB-koncernens (…)verksamhet, främst genom egna (…). Bolaget var arbetsgivare åt flertalet av de personer som fram till [år] var anställda i de [verksamhetsbolag] som överläts.
Y AB bedrev konsultativ och administrativ verksamhet inom (…)branschen med X AB som främsta kund. Bolaget var också arbetsgivare åt flera av de personer som tidigare var ägare till [verksamhetsbolag]. Personerna som var anställda i Y AB utförde nästintill uteslutande sitt faktiska arbete inom ramen för X AB:s verksamhet såsom koncerninternt uthyrd personal.
De fysiska personer som under perioden (…) direkt eller indirekt ägt aktier i Ä AB och varit anställda i X AB eller Y AB kan delas in i fyra grupper.
Till grupp 1 hör styrelse, nordisk och svensk ledningsgrupp inklusive svensk landschef. I den nordiska ledningsgruppen fattades samtliga viktigare operativa beslut, t.ex. beslut avseende budget, investeringar, större inköp och villkoren för sådana inköp. I den svenska ledningsgruppen fattades t.ex. beslut om hur verksamheten i Sverige skulle agera enligt de beslut som fattades i den nordiska ledningsgruppen.
Grupp 2 omfattar regionchefer. Deras ansvar var att styra [verksamhetscheferna] inom respektive region, att följa upp och utvärdera [verksamhetschefernas] rapportering och att vidarerapportera sammanställd information till landschefen. De fattade vidare i samverkan med HR slutliga beslut om anställningar av personer i (…)verksamheterna.
Grupp 3 består av [verksamhetschefer]. [Verksamhetscheferna] hade ansvar för den löpande verksamheten i respektive (…). De hade försäljningsansvar men inte något resultatansvar.
Grupp 4 omfattar (…) och (…). Denna grupp av anställda arbetade uteslutande med traditionella (…)sysslor.
Under perioden (…) varierade antalet anställda i den svenska delen av Å AB-koncernen mellan ca [mer än 500] och [mer än 500]. I hela den nordiska Å AB-koncernen varierade antalet anställda mellan ca [mer än 1 000] och [mer än 1 000].
[Årstid, år] avyttrade Å AB och Ä AB den nordiska Z-koncernen till en extern köpare.
A äger sedan [år] samtliga aktier i Ö AB som fram till [månad, år] ägde samtliga aktier i ett [verksamhetsbolag]. Hon överväger att fatta beslut om utdelning från Ö AB till sig under 2016.
Under perioden (…) var A anställd i Y AB och arbetade som [verksamhetschef] i (…) som ägdes av X AB.
Som ytterligare förutsättningar gäller att varken X AB eller Y AB var fåmansföretag enligt 56 kap. 2 § 1 eller 2 inkomstskattelagen (1999:1229) under perioden (…) och att varken A eller någon närstående till henne någon gång har varit verksam i betydande omfattning i Ö AB.
A vill veta om någon av grupperna 2–4 av delägare i Ä AB ska anses ha varit verksam i betydande omfattning i X AB eller Y AB under perioden (…) (fråga 1) och om svaret på fråga 1 är jakande, vilka av de angivna grupperna (fråga 2).
A:s uppfattning är att grupperna 2–4 av delägare inte ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB. Verksamheten i Å AB-koncernen kan inte anses utgöra en sådan gemensamt bedriven verksamhet som rättsfallen RÅ 1993 ref. 99, RÅ 2002 ref. 27, RÅ 2007 not. 94 och RÅ 2010 ref. 102 avser. Enbart den omständigheten att det fanns en extern ägare till en väsentlig del av Å AB är tillräcklig för att det inte ska kunna vara fråga om en gemensamt bedriven verksamhet. Å AB-koncernen är dessutom inte någon sådan organisation som bestämmelsen i 57 kap. 3 § andra stycket är avsedd att tillämpas på.
Vidare är A:s uppfattning att personerna i grupperna 2–4 inte ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB med hänsyn till deras roller i dessa anställningar.
Skatteverket anser däremot att delägarna i grupperna 2–4 ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i respektive företag. Enligt verket bör samtliga delägare som ingår i någon av de angivna grupperna anses ha bedrivit en gemensam verksamhet. Det finns inte någon begränsning vad avser typ av verksamhet som kan bedrivas gemensamt. En gemensamt bedriven verksamhet förutsätter inte heller att alla delägare är verksamma i företaget. Kravet på den enskilde delägarens betydelse för vinstgenereringen är vidare lägre vid gemensamt bedriven verksamhet än vid annan verksamhet.
I 56 kap. finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och delägare i sådana företag. Enligt huvuddefinitionen i 2 § 1 avses med fåmansföretag aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget. Med delägare i fåmansföretag avses enligt 6 § en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.
Bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag finns i 57 kap. Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag gäller, utöver vad som sägs i 56 kap. 2–5 §§, vid tillämpningen av kapitlet den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen i 3 § andra stycket. I den bestämmelsen anges att om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag, ska de anses som en enda delägare.
Enligt lämnade förutsättningar var varken X AB eller Y AB fåmansföretag enligt huvuddefinitionen i 56 kap. 2 § 1 under perioden (…). Vid tillämpningen av 57 kap. gäller dock den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 3 § andra stycket. Frågan i ärendet är om delägare som tillhör någon av grupperna 2–4 ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB i den mening som avses i den nämnda bestämmelsen.
Enligt förarbetena ska en person alltid anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Till denna grupp av kvalificerat verksamma hör företagsledare och andra högre befattningshavare. I mindre företag kan arbetsledare och ibland även anställda utan någon ledarbefattning räknas till samma kategori. Detta gäller särskilt i sådana fall där delägarna kan anses bedriva en gemensam verksamhet (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 703).
En första fråga är då om delägarna kan anses ha bedrivit en gemensam verksamhet i X AB respektive Y AB.
X AB och Y AB ingick under den aktuella perioden i en nordisk koncern vars moderbolag till omkring 50 procent ägdes av en extern finansiell investerare. Koncernen hade en central ledningsstruktur med en nordisk ledningsgrupp som fattade samtliga viktigare operativa beslut. Under den nordiska ledningen fanns en svensk ledningsgrupp samt en svensk landschef och därunder fanns regionchefer och slutligen [verksamhetschefer].
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kan den aktuella organisationen inte anses jämförbar med de organisationer som varit föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning i rättsfallen RÅ 1993 ref. 99, RÅ 2002 ref. 27, RÅ 2007 not. 94 och RÅ 2010 ref. 102.
Vidare är syftet med den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen att ett företag som drivs gemensamt av många delägare, som alla arbetar i företaget, ska behandlas som ett fåmansföretag (se a. prop. s. 704). Mot bakgrund av den externa finansiella investerarens ägande i koncernens moderbolag framstår X AB och Y AB inte som sådana gemensamt drivna företag som är avsedda att omfattas av definitionen.
Sammantaget finner Skatterättsnämnden att delägarna inte kan anses ha bedrivit en gemensam verksamhet i X AB eller Y AB.
Det ska då prövas om delägare som tillhör någon av grupperna 2–4 ändå ska anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB.
I förarbetena uttalas att företagsledare och andra högre befattningshavare hör till denna grupp av kvalificerat verksamma (a. prop. s. 703). Mot bakgrund av vad som upplysts om koncernens ledningsstruktur och de olika gruppernas arbetsuppgifter får enligt Skatterättsnämndens uppfattning delägare som tillhör grupp 2 anses ha varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller Y AB. Delägare som ingår i någon av grupperna 3 och 4 kan däremot inte anses ha varit verksamma i betydande omfattning i något av företagen.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell. Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
