Rättsligt                                                                                                                    

Stadigvarande vistelse

Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige (se RÅ 1981 Aa 4). Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).

En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).

En läkare vars arbetstid vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och som på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens tid, omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).

Väsentlig anknytning

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är också obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 §).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).

Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Den omständigheten att den skattskyldige behåller sin tidigare permanentbostad efter utflyttningen har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige. Det gäller även om bostaden hyrs ut (se RÅ 2009 not. 84).

Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 14, 115 och 122).

En person som efter utflyttning skulle behålla en hyresfastighet där han haft en bostad före flytten har ansetts få väsentlig anknytning till Sverige. Fastighetens taxeringsvärde uppgick till drygt 37 miljoner kr och omsättningen till ca 3,5 miljoner kr (HFD 2013 not. 37).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 4

Den fråga som först ska bedömas är om A och B efter flytten till [utlandet] ska anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Makarna avser att vistas i Sverige ca fyra månader per år. Vistelserna här ska vara återkommande. Enligt Skatterättsnämndens mening kan de dock inte anses vara regelbundna i den meningen att de ska återkomma med jämna mellanrum eller följa ett visst mönster. Det är möjligt men inte säkert att vistelsen i Sverige under sommarmånaderna kommer att föregås och efterföljas av avbrott som är kortare än vistelsen. Däremot kan avbrotten antas bli längre än övriga vistelser i Sverige om tre till fem dagar eller en vecka.

Oavsett den exakta längden på respektive avbrott är Skatterättsnämndens uppfattning att vistelsen i Sverige inte kommer att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande. Makarna (…) ska därmed inte anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Fråga 1

Efter utflyttningen kommer makarna (…), utöver sina svenska medborgarskap, att ha anknytning till Sverige genom A:s innehav av en hyresfastighet där makarna har haft sin permanentbostad före flytten och genom innehavet av ett fritidshus som de äger tillsammans med sina barn.

Fritidshuset kan inte tillmätas avgörande vikt i sammanhanget (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).

Makarnas bostad ska efter att den delats upp hyras ut med fullt besittningsskydd (jfr RÅ 2009 not. 84). Till skillnad mot vad som var fallet i HFD 2013 not. 37 är den aktuella hyresfastighetens taxeringsvärde och hyresintäkter förhållandevis låga. Fastigheten kommer vidare att förvaltas av ett externt företag. Den omständigheten att makarnas bostad ska återställas till två separata lägenheter medför också enligt Skatterättsnämndens uppfattning att hyresfastighetens karaktär av kapitalplacering stärks.

Nämnden finner vid en sammantagen bedömning att [makarnas] kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige inte leder till att de ska anses ha väsentlig anknytning hit.

Frågorna 2 och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.