Vistelser i Sverige som uppgår till sammanlagt 182 dagar per år har ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse här.
Frågorna 1–4
A ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
A och hans fru kommer att vara pensionerade från [månad] 2017. De avser då att varaktigt flytta till staden (…) i [utlandet] där de har valt en lägenhet. I [månad] 2017 sålde de sin permanentbostad i [Sverige]. Flytten till [utlandet] sker på grund av hälsoskäl.
A avser att vistas 182 dagar per år i Sverige, varav tre veckor under julen, fem månader från och med ca den 1 maj till och med ca den 30 september samt två besök om fyra dagar vardera vid exempelvis sjukdom eller för att närvara vid en familjehögtid.
Det är inte bestämt var makarna kommer att bo när de är på besök i Sverige.
A vill veta om han kan vara på besök i Sverige fem månader från och med ca den 1 maj till och med ca den 30 september (fråga 1), tre veckor under jul (fråga 2) samt göra två besök om fyra dagar vardera (fråga 3) och därmed tillbringa 182 dagar i Sverige och 183 dagar i [utlandet] årligen (fråga 4) utan att han betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här. Som förutsättning lämnas att han inte kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige.
Han anser att hans vistelser i Sverige inte ska betraktas som stadigvarande vistelse. Enligt praxis ska vistelsen i Sverige uppgå till minst sex månader för att anses som stadigvarande. Tillfälliga besök i Sverige som en treveckorsvistelse under julen och ett par kortare besök under resten av året kan inte heller ligga till grund för att betrakta vistelsen som helhet som stadigvarande.
Skatteverket anser i första hand att ansökan ska avvisas eftersom frågan om stadigvarande vistelse kommer att föreligga utgår från vissa angivna hypotetiska vistelser i Sverige.
Om en prövning blir aktuell anser verket att förhandsbeskedet bör begränsas till att endast gälla ett år. A:s vistelser i Sverige under sommaren och julen under ett års tid efter utflyttningen innebär i sådana fall inte att han ska betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här. Om vistelserna däremot även det första året uppgår till 182 dagar ska han betraktas som obegränsat skattskyldig.
Vid en prövning av framtida vistelser i Sverige som omfattar mer än ett år anser Skatteverket att det blir fråga om en stadigvarande vistelse eftersom vistelserna i sådana fall blir årligen återkommande, under en lång tid och enligt ett regelbundet mönster.
Verket ifrågasätter vidare om A avser att varaktigt bosätta sig på en viss utländsk ort mot bakgrund av att han har för avsikt att vistas så gott som halva året i Sverige. Enligt verket bör det då anses föreligga väsentlig anknytning till Sverige.
Den som stadigvarande vistas i Sverige är enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) obegränsat skattskyldig.
Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige (se RÅ 1981 Aa 4). Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).
En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).
En läkare vars arbetstid vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och som på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens tid, omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).
Frågorna 1–4
Frågan i ärendet är om A efter utflyttningen till [utlandet] kommer att vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
A avser att vistas i Sverige 182 dagar per år. Han får anses vistas här regelbundet efter ett visst mönster även om det inte är bestämt när på året de två besöken om fyra dagar vardera kommer att ske. Vistelsen om fem månader under sommarhalvåret kommer att föregås och efterföljas av avbrott som är kortare än vistelsen. Däremot kan avbrotten antas bli längre än de två fyradagarsvistelserna i Sverige och även julvistelsen här kan komma att föregås och efterföljas av avbrott som är längre än vistelsen.
Oavsett den exakta längden på respektive avbrott är Skatterättsnämndens uppfattning att A kommer att vistas i Sverige under en så lång tid, i en sådan omfattning och med en sådan regelbundenhet att vistelsen här får bedömas som stadigvarande. Han kommer därmed att vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
Enligt nämndens mening saknas det anledning att begränsa giltighetstiden för förhandsbeskedet till ett år.
I den mån ansökan inte besvarats avvisas den.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
