Utgiften för premien för en transaktionsförsäkring har inte ansetts avdragsgill.
X AB (Bolaget) får inte dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.
Bolaget beviljas ersättning av allmänna medel med (…) kr inklusive mervärdesskatt för sina kostnader i Skatterättsnämnden.
Bolaget förvärvade under [år] samtliga aktier i Y AB (Dotterbolaget) som i sin tur äger samtliga andelar i ett rörelsedrivande aktiebolag. Aktierna i Dotterbolaget utgör näringsbetingade andelar hos Bolaget.
Med anledning av förvärvet tecknade Bolaget en s.k. transaktionsförsäkring. Försäkringsavtalet innebär att försäkringsbolaget åtar sig att betala belopp motsvarande den skada som Bolaget drabbas av om vissa garantier som säljaren lämnat i det avtal genom vilket Bolaget förvärvade aktierna i Dotterbolaget (överlåtelseavtalet) inte uppfylls.
I försäkringsavtalet anges vilka garantier i överlåtelseavtalet som omfattas av försäkringen. Garantierna avser bl.a. aktierna i Dotterbolaget, säljarens status, att räkenskaperna ger en rättvisande bild av koncernen, att koncernen har de tillstånd som krävs för verksamheten, koncernens tillgångar och skatter. Av försäkringsavtalet framgår vidare att de försäkrade garantierna lämnas av säljaren det datum då överlåtelseavtalet undertecknas och att de refererar till detta datum.
Premien för transaktionsförsäkringen betalades under [år].
Skatteverket beslutade (…), avseende beskattningsåret (…), att inte medge Bolaget avdrag för försäkringspremien. Enligt verket har transaktionsförsäkringen ett direkt samband med aktieförvärvet och utgiften för premien ska därför behandlas som en anskaffningsutgift för aktierna.
Allmänna ombudet hos Skatteverket (allmänna ombudet) vill veta om Bolaget får dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.
Allmänna ombudet anser att det finns ett mycket nära samband mellan frågan om en viss inkomst ska tas upp och om en utgift för att skaffa sig inkomsten får dras av. Utfallande belopp på en transaktionsförsäkring ska enligt allmänna ombudets uppfattning inte tas upp till beskattning utan blir skattefri som en del i en vinst eller förlust på andelarna.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande (HFD 2012 ref. 39) funnit att skadestånd som utbetalats till ett bolag med anledning av avtalsbrott mot bolagets dotterbolag ska tas upp även om inkomsten avsett att kompensera för att andelarna i dotterbolaget sjunkit i värde till följd av avtalsbrottet. I rättsfallet var det frågan om en inkomst som egentligen var hänförlig till dotterbolagets löpande verksamhet. Utbetalningen till moderbolaget hade inte något direkt samband med moderbolagets förvärv eller avyttring av andelar i dotterbolaget. Frågan om vilka inkomster som metodologiskt ska hänföras till förvärv respektive avyttring av andelar var inte föremål för prövning i målet.
I det aktuella fallet är det däremot frågan om en inkomst som har ett mycket nära samband med andelsförvärvet. Försäkringens syfte är att Bolaget inte ska drabbas av skada till följd av att andelarna inte svarat mot vad som garanterats i överlåtelseavtalet och således i förlängningen att kompensera Bolaget för att det inte fått en motprestation av det värde som avtalats. Försäkringsavtalet ingås i anslutning till förvärvet och det finns ett omedelbart samband mellan de garantier som lämnas i avtalet och försäkringen. Ett alternativ till att utnyttja försäkringen hade varit att av säljaren begära nedsättning och återbetalning av en del av köpeskillingen. Mycket talar därför för att utfallande belopp bör behandlas som en nedsättning av köpeskillingen.
Vidare visar äldre praxis att vissa inkomster och utgifter har ett så nära samband med förvärv eller avyttring av andelar att de ska beaktas som en del i beräkningen av vinst eller förlust på andelarna. Det står väl i överensstämmelse med denna praxis att hantera ersättning hänförlig till en transaktionsförsäkring inom ramen för kapitalvinstbeskattningen av andelarna.
Eftersom utfallande belopp på transaktionsförsäkringen inte ska tas upp anser allmänna ombudet att utgiften för premien inte ska dras av.
Bolaget anser att utfallande försäkringsersättning ska tas upp i enlighet med HFD 2012 ref. 39 och att utgiften för försäkringspremien därför ska dras av.
Beskattning av försäkringsersättning
Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten tas upp som intäkt.
Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria enligt 8 kap. 22 §. Detta gäller dock inte till den del ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet.
När näringsbetingade andelar avyttras ska en kapitalvinst enligt huvudregeln i 25 a kap. 5 § inte tas upp. En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp.
Av 44 kap. 13 § framgår att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet. I 14 § anges att med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Avdrag för utgifter
Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.
I förarbetena (prop. 1996/97:154 s. 45) har bl.a. följande anförts angående utgifter i samband med aktieförvärv. Det förhållandet att omedelbart avdrag inte medges för utgifter i samband med förvärv av aktier står i överensstämmelse med god redovisningssed. Det är också i enlighet med hur man i gällande rätt behandlar denna typ av utgifter vid förvärv av andra anläggningstillgångar än aktier. En omedelbar avdragsrätt för kringkostnader i samband med förvärv av aktier skulle avvika från systemet i övrigt.
Frågan i ärendet är om Bolaget får dra av utgiften för premien för transaktions-försäkringen.
Skatterättsnämndens uppfattning är att utgiften för premien för transaktions-försäkringen och utfallande belopp på försäkringen bör behandlas symmetriskt dvs. endast om utfallande belopp på försäkringen ska tas upp till beskattning bör avdrag för utgiften för premien medges.
Enligt 8 kap. 22 § är försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar skattefria. Undantaget från skatteplikt gäller dock inte ersättning som avser tillgångar i näringsverksamhet. I HFD 2012 ref. 39 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde var skattepliktig. Domstolen ansåg att aktierna i dotterbolaget var tillgångar i moderbolagets näringsverksamhet och att undantaget från skatteplikt enligt 8 kap. 22 § därför inte gällde.
I rättsfallet var bakgrunden till att moderbolaget fick ersättning att dess dotterbolag hade drabbats av inkomstbortfall till följd av avtalsbrott som en motpart gjort sig skyldig till. Det var alltså fråga om inkomstbortfall i dotterbolagets löpande verksamhet och ersättningen utgick utan samband med moderbolagets förvärv eller avyttring av aktier i dotterbolaget.
Ersättning som säljaren av en fastighet erhöll från fastighetsmäklarens ansvarsförsäkring har däremot ansetts ha ett sådant samband med fastighetsförsäljningen att den behandlades som en tillkommande köpeskilling (RÅ 1992 ref. 102). Vidare har omedelbart avdrag inte medgetts för utgifter som ansetts ha ett direkt samband med förvärv av aktier, vilket bör innebära att sådana utgifter i stället har betraktats som en del av anskaffningsutgiften för aktierna (jfr RÅ 1970 Fi 2071, RÅ 1992 ref. 55 I och II, RÅ 1994 ref. 18 samt prop. 1996/97:154 s. 45 f.).
Skatterättsnämnden anser att praxis ger stöd för att vissa inkomster och utgifter kan anses ha ett sådant samband med avyttring eller förvärv av tillgångar att de inte ska beaktas vid den löpande beskattningen utan i stället ska ingå i kapitalvinst-beräkningen när tillgången avyttras.
Den aktuella transaktionsförsäkringen har tecknats i anslutning till förvärvet av aktierna i Dotterbolaget och ska ersätta skada som Bolaget drabbas av om garantier som säljaren har lämnat i överlåtelseavtalet inte uppfylls. De försäkrade garantierna avser tidpunkten för undertecknandet av överlåtelseavtalet. Ersättning som utgår från försäkringen bör mot den bakgrunden anses avse att kompensera Bolaget för att aktierna i Dotterbolaget vid förvärvet inte motsvarat vad säljaren garanterat.
Enligt Skatterättsnämndens mening får utfallande belopp på transaktionsförsäkringen därmed anses ha ett sådant samband med förvärvet av aktierna i Dotterbolaget att de ska behandlas som en nedsättning av köpeskillingen och inte som en sådan ersättning som omfattas av bestämmelsen i 8 kap. 22 §. Varken den omständigheten att ersättningen utgår från en försäkring eller att ersättning kan bli aktuell förhållandevis lång tid efter förvärvet av aktierna föranleder en annan bedömning (jfr RÅ 1992 ref. 102 respektive RÅ 2003 ref. 2).
Utfallande belopp på transaktionsförsäkringen ska därför inte tas upp till beskattning utan ingår i stället som en del i kapitalvinstberäkningen när aktier i Dotterbolaget avyttras. I och med att utfallande belopp inte ska tas upp till beskattning får Bolaget inte dra av utgiften för premien för transaktionsförsäkringen.
Bolaget har yrkat ersättning för sina biträdeskostnader enligt reglerna i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) med sammanlagt (…) kr inklusive icke avdragsgill mervärdesskatt. Allmänna ombudet har i och för sig inte haft något att erinra mot att ersättning beviljas med yrkat belopp men har tagit upp frågan om kostnader för översättning av den aktuella omfattningen kan och bör ersättas. Skatterättsnämnden finner att Bolaget bör medges ersättning med skäliga (…) kr inklusive mervärdesskatt.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
