Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Frågan om rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten.
Frågorna 1 och 2
Utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnation är avdragsgilla utgifter i näringsverksamheten.
A äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns, utöver en småhusbyggnad med tillhörande tomtmark, bl.a. en ekonomibyggnad i form av en lada.
Småhusbyggnaden används av A och hennes familj för eget boende och utgör en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lantbruksfastigheten i övrigt klassificeras som en näringsfastighet.
A äger två hästar som inte har ingått och inte heller kommer att ingå i någon av henne bedriven näringsverksamhet. Hennes avsikt är att de privat ägda hästarna ska stallas upp i den lada som finns på näringsfastigheten.
Ladan är emellertid i dåligt skick och det krävs därför dessförinnan en större investering. Under 2017 ska plåttaket på ladan bytas ut mot nytt tak av samma slag. Vidare ska fasaden renoveras och ca en tredjedel av den liggande träpanelen bytas ut och hela ladan i övrigt målas om. Slutligen ska byggnation av boxplatser och sadelkammare ske inne i ladan.
A vill veta om utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan är avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet (fråga 1) samt om utgifterna för ombyggnationen av ladan får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (fråga 2).
Såväl A som Skatteverket anser att de aktuella utgifterna ska dras av.
Av 13 kap. 1 § första stycket framgår att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Innehav av näringsfastigheter räknas enligt lagrummets tredje stycke alltid som näringsverksamhet.
I 16 kap. 1 § finns huvudregeln för vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet, dvs. utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Andra bestämmelser om avdrag finns bl.a. i 19 kap.
I 19 kap 2 § stadgas att utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. För till- eller ombyggnad gäller att utgifterna härför ska räknas in i anskaffningsvärdet och ingår i det underlag som dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (4 och 13 §§).
Frågan i ärendet är i vad mån rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten. Bakgrund till frågeställningen i A:s ansökan om förhandsbesked är att bl.a. Skatteverket avseende en annan skattskyldig med liknande omständigheter gett uttryck för inställningen att avdrag vid sådana förhållanden inte kan medges.
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan visserligen sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i tillämpliga bestämmelser i 19 kap. eller systematiken i IL i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla, antingen omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag, och att ett eventuellt privat nyttjande istället beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kap.
Utgifter för reparation och underhåll på tak och fasad på den aktuella ladan är således omedelbart avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet och utgifter för ombyggnationen av ladan ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.