Anställds förvärv av optioner
(Dnr 52-24/D)Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
Frågan om rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten.
Frågorna 1 och 2
Utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnation är avdragsgilla utgifter i näringsverksamheten.
A äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns, utöver en småhusbyggnad med tillhörande tomtmark, bl.a. en ekonomibyggnad i form av en lada.
Småhusbyggnaden används av A och hennes familj för eget boende och utgör en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lantbruksfastigheten i övrigt klassificeras som en näringsfastighet.
A äger två hästar som inte har ingått och inte heller kommer att ingå i någon av henne bedriven näringsverksamhet. Hennes avsikt är att de privat ägda hästarna ska stallas upp i den lada som finns på näringsfastigheten.
Ladan är emellertid i dåligt skick och det krävs därför dessförinnan en större investering. Under 2017 ska plåttaket på ladan bytas ut mot nytt tak av samma slag. Vidare ska fasaden renoveras och ca en tredjedel av den liggande träpanelen bytas ut och hela ladan i övrigt målas om. Slutligen ska byggnation av boxplatser och sadelkammare ske inne i ladan.
A vill veta om utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan är avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet (fråga 1) samt om utgifterna för ombyggnationen av ladan får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (fråga 2).
Såväl A som Skatteverket anser att de aktuella utgifterna ska dras av.
Av 13 kap. 1 § första stycket framgår att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Innehav av näringsfastigheter räknas enligt lagrummets tredje stycke alltid som näringsverksamhet.
I 16 kap. 1 § finns huvudregeln för vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet, dvs. utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Andra bestämmelser om avdrag finns bl.a. i 19 kap.
I 19 kap 2 § stadgas att utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. För till- eller ombyggnad gäller att utgifterna härför ska räknas in i anskaffningsvärdet och ingår i det underlag som dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (4 och 13 §§).
Frågan i ärendet är i vad mån rätten till avdrag för olika slags utgifter för åtgärder på en näringsfastighet kan påverkas av en privat användning av en byggnad på fastigheten. Bakgrund till frågeställningen i A:s ansökan om förhandsbesked är att bl.a. Skatteverket avseende en annan skattskyldig med liknande omständigheter gett uttryck för inställningen att avdrag vid sådana förhållanden inte kan medges.
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan visserligen sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i tillämpliga bestämmelser i 19 kap. eller systematiken i IL i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla, antingen omedelbart eller genom årliga värdeminskningsavdrag, och att ett eventuellt privat nyttjande istället beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kap.
Utgifter för reparation och underhåll på tak och fasad på den aktuella ladan är således omedelbart avdragsgilla utgifter i näringsverksamhet och utgifter för ombyggnationen av ladan ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.